I hela landet minskade antalet nyfödda med 7,7 procent under årets nio första månader, jämfört med samma period ifjol. Minskningen syns i 207 av landets 290 kommuner. Inte sedan 2005 har det fötts färre barn i Sverige som årets första månader.
– Generellt kan man säga att hur många barn som föds dels beror på fruktsamheten i olika åldrar, men även på hur många kvinnor i barnafödande åldrar det finns. Vi kan se att fruktsamheten minskat de senaste åren, säger Rasmus Andersson, statistiker på SCB.
En del kommuner sticker ut
Några mer detaljerade förklaringar till det sjunkande antalet nyfödda finns inte. Det går till exempel inte att dra någon koppling till ekonomiska läget, med en lågkonjunktur i sikte.
– Vi kan inte göra någon sådan koppling. Vi kan se att även under åren det varit högkonjunktur i Sverige har fruktsamheten sjunkit, säger Rasmus Andersson.
En del av kommunerna sticker ut. I 30 kommuner är det lägst antalet nyfödda i år på hela 2000-talet. Och det handlar om kommuner med olika geografisk placering och storlek.
– Det är en blandning av både större och mindre kommuner, det finns ingen tydlig koppling mellan kommunerna i det vi sett.
