Hur arbetar SVT med intervjuer och debatter?

Vad vill SVT med sina intervjuer och debatter?

SVT har som uppdrag att stimulera till debatt. När vi gör intervjuer och leder debatter är målet att du som tittare ska få en tydlig, saklig och allsidig bild av ämnet.

Vi vill ge de medverkande en möjlighet att föra fram sina bästa argument, samtidigt som vi prövar dessa argument genom kritiska frågor. Vi vill ge en överskådlig bild av skillnaderna utan att tala om vad man ska tycka.

Hur ställer programledaren frågor?

Intervjuer kan ha olika syften, och det påverkar hur frågorna ställs. Är det en makthavare som intervjuas blir frågorna ansvarsutkrävande och det ställs ihärdiga följdfrågor. Är det en forskare vill intervjuaren få personen att förklara så begripligt som möjligt. Är intervjupersonen inte van vid att medverka i media kan frågorna användas för att hjälpa personen att våga berätta sin historia.

Oavsett vad är vår ambition att skapa en trygghet och ett förtroende i rummet. Vi arbetar också med hur frågorna ställs, det vill säga vilket tonfall frågorna har. Vi vill undvika att dramatik och jakten på konflikt ska förstöra möjligheten till förståelse, konstruktivitet och begriplighet. 

Vi strävar efter att våra programledare ska vara pålästa och arbetar hela tiden med att förbättra våra intervjuer och debatter. Kraven är särskilt höga vid direktsändningar, där programledaren samtidigt måste hålla ordning på tid, sakfrågor, gäster och publikens behov.

Varför avbryts ibland den som intervjuas?

Syftet med att avbryta är aldrig själva avbrottet.

Våra programledare arbetar med att ställa raka frågor som de försöker få svar på, och många gäster svarar då på frågan. 

Men vissa, inte minst politiker, undviker ofta att ge direkta svar och försöker i stället styra om samtalet. Det kan vi inte helt förhindra, men det är intervjuarens uppgift att återföra samtalet till den centrala frågan. Då kan det ibland låta som att programledaren avbryter ofta. Att göra detta utan att framstå som ”tjatig” är en svår men viktig uppgift för programledaren.

Om den som intervjuas ger mycket långa svar, går runt frågan eller lämnar ämnet, behöver programledaren avbryta för att styra tillbaka samtalet. Programledaren följer ett strikt tidsschema och har ansvar för att de frågor vi bedömer som viktigast för tittarna hinner ställas och besvaras.

Varför ställer programledaren kritiska frågor? Är inte det partiskt? 

Nej, det är inte partiskt att ställa kritiska frågor.

När vi gör intervjuer är vårt mål att låta den vi intervjuar komma fram med sitt bästa argument och att du som tittare får en bättre uppfattning om var gästen står eller om frågan i sig. Ett sätt att nå det är genom att ställa kritiska frågor, exempelvis frågor som en motståndare skulle ställt eller tittare tänkas ha. Det är alltså inte programledarens egna åsikter som presenteras.

Att ställa kritiska frågor är en vanlig journalistisk metod. Syftet är att granska makthavare och förtydliga den intervjuades ståndpunkt.

SVT:s medarbetare ska inte använda sändningstid till att uttrycka sina egna uppfattningar eller värderingar i kontroversiella frågor. Det skulle strida mot vårt krav på opartiskhet. 

Hur fördelas taltiden i en debatt? Hur säkerställs att olika åsikter representeras över tid?

Programledaren strävar efter att fördela taltiden mellan gästerna så att samtalet blir tydligt och givande för tittarna. Vi ska inte låta politiker eller andra makthavare föra fram sin politik oemotsagda i våra sändningar. Vid debatter är det programledarens roll att fördela tiden så att de som debatterar får möjlighet att svara varandra.

I en enskild intervju kan fokus ligga på en person eller en ståndpunkt. Därför bedömer vi ofta balansen över en längre tidsperiod, till exempel en hel valrörelse eller en hel säsong. 

Det betyder att alla perspektiv inte alltid finns med i varje enskilt inslag eller debatt, men att olika uppfattningar ska komma till tals när man ser till helheten.

Om programledaren bedömer att en ståndpunkt inte har klargjorts ordentligt kan en gäst få något mer taltid än en annan. Syftet med detta är inte att gynna någon part, utan att du som tittare ska förstå samtliga argument.

Opartiskhet är något man ska se över tid, inte i en enskild sändning. Det betyder att olika perspektiv ska komma fram över tid och i vår samlade bevakning.

Läs mer i är SVT höger eller vänster?

Varför faktakollar SVT inte i realtid? 

Det är svårt att slå fast att något är fel i en direktsändning. Det kan finnas en gråzon, bero på vilka siffror man tittar på med mera.

Det tar dessutom tid och kräver stora resurser att göra en faktakoll. För att det ska vara meningsfullt under exempelvis en debatt borde då svaret dessutom helst komma innan ämnet är slut. Vilket är en stor utmaning. 

Man kan säga att det till viss del redan görs en faktakoll, programledarna är väldigt kunniga inom de ämnen som det handlar om. De övriga debattdeltagarna är också kunniga och kan invända om något påstående är falskt. 

Om ett sakfel upptäcks i efterhand eller en uppgift blir ifrågasatt kan detta komma att uppmärksammas i andra sammanhang. Ofta kontaktar kunniga experter oss om någonting i våra program visar sig inte stämma, vilket vi sedan kan gräva vidare i. 

Vem bestämmer frågorna och upplägget?

Bakom varje intervju och debatt finns en erfaren redaktion och programledare som väljer ämnen, tar fram frågor och diskuterar vilka perspektiv som behöver komma fram.

Läs mer om hur vi väljer ut våra nyheter i Hur väljer SVT ut vilka nyheter som ska rapporteras?.

Hur väljer SVT vilka gäster som får medverka?

Vi väljer gäster utifrån deras relevans för ämnet som ska diskuteras.  Läs mer i Kan vem som helst medverka i SVT?.