Hur går det till när man väljer nyheter?

Det är alltid en hård prioritering som behöver göras och varje inslag kan inte täcka alla aspekter på en fråga. Därför är det också viktigt att följa rapportering över tid. Det är dessutom så att olika program på SVT ofta tar upp samma ämne, men ibland ur ett annat perspektiv eller i en annan form. Inte sällan gör Rapport ett reportage, Aktuellt en debatt och Morgonstudion en annan typ av rapportering. 

När det kommer till nyhetsvärdering finns inget facit. Men man brukar tala om fem principer som ofta styr vad som blir en nyhet.

1. Närheten. Närhet både i tid och rum är det första och största nyhetskriteriet. En händelse är sällan en nyhet om det hände för fem dagar sedan och många saker är ointressanta om de inte direkt berör läsare eller tittare. Detta gäller också ”kulturell”, ”religiös” eller ”politisk och ekonomisk” närhet. Ett delstatsval i USA blir därför en större nyhet hos oss i Sverige än ett likadant i Peru. 
2. Det oväntade och dramatiska. När något som ligger utanför det normala händer ökar chansen att det blir en nyhet.
3. Människorna. Det som händer ska i princip påverka människor för att det ska vara intressant och betraktas som en nyhet. 
4. Känslorna. Att spela på känslor kan vara nödvändigt när andra nyhetskriterier inte fungerar. 
5. Det udda, exotiska och roliga. Denna typ av händelser kan också bli nyheter ibland. Sådant som sker hela tiden och överallt blir sällan nyheter trots att det är hemskt. Ett exempel är trafikolyckor.

Andra saker som kan spela in är om det som händer är kopplat till en historia som vi bevakat tidigare. En gammal händelse kan bli aktuell igen om det hänt något nytt i den och händelsen i sig är så pass stor och intressant att vi tycker att den är värd att lyfta upp igen. 

För SVT har det också betydelse om vi har tillgång till bilder från en viss händelse. Har vi inte bilder kan det göra så att händelsen inte prioriteras lika högt.