Så arbetar SVT med språket

I SVT:s sändningstillstånd framgår det att språkvårdsfrågor ska beaktas i programverksamheten och alla tre public service-bolag har ett särskilt ansvar för det svenska språket.

Har du frågor om språket när det gäller undertext och tillgänglighet? Läs gärna mer om detta i våra guider Så jobbar SVT med undertexter och Så jobbar SVT med tillgänglighet.

Får man svära i SVT?

Ja, man får svära i SVT.

SVT vill att språket ska vara så fritt som möjligt från störningar. Alla medarbetare (programledare, journalister med flera) uppmanas att vara återhållsamma med svordomar. Andra medverkande (som gäster, experter, tävlande) kan SVT inte styra över och har rätt till sitt eget språk.

Det blir allt vanligare med svordomar i och med sekulariseringen av samhället och att språket blir alltmer informellt. Nu ses svordomar lite som förstärkningsord, på samma sätt som "jätte-" eller "väldigt". Det gör att svordomar blir vanligare i radio och tv, främst i program så som underhållning, sport och debatt.

På det stora hela anser vi inte svordomarna är utbredda inom public service.

Får medarbetare prata dialekt eller ha brytning?

Ja, det får man. Tal på dialekt eller bruten svenska är en del av den språkliga mångfald som finns i Sverige, och både medarbetare och medverkande har i det avseendet rätt till sitt eget språk.

Det är rimligt att den språkliga mångfald som hörs i samhället även hörs i public service. SVT ska göra tv för hela Sverige. Dessutom är ett varierat tal viktigt för trovärdigheten – om vi bara skulle låta vissa röster höras skulle vi inte skildra hela Sverige.

Vi varken kan eller vill heller förespråka en enskild rikssvensk talspråksvariant, eftersom det inte finns någon sådan.

Hur ser det ut med dialekter och brytning i ert barnutbud?

Man får ha dialekt eller brytning i våra barnprogram. Samma sak som vi har skrivit här ovan.

Ibland får vi arga eller oroliga kommentarer och frågor gällande språket i våra barnprogram. Vi ser ingen anledning till oro för att barn får höra olika språkvarieteter eller ett och annat slangord. Det som är viktigt är att berättarrösten i våra program har god inlevelse och bra artikulation.

Många barn tycker dessutom att det är fantastiskt kul att leka med språket och att lära sig nya ord och uttryck. Det är även viktigt att alla barn i Sverige ges möjlighet att identifiera sig i vårt utbud.

Jag har en specifik fråga om språket!

SVT har, tillsammans med Sveriges Radio och UR, en gemensam språkvårdsavdelning. Språkvårdarna ger bland annat ut interna rekommendationer om hur ord bör uttalas, stavas och användas.

Har du en fråga om användning av ett ord eller en synpunkt på språkbruket i någon av våra sändningar? Kontakta gärna oss, så ska vi svara dig närmare. Läs mer om detta i vår guide Så kontaktar du SVT.

Svenskan – ett språk i förändring

Sverige och världen förändras, och därmed förändras svenskan. Så har det alltid varit, och så kommer det att fortsätta. Andra språk beter sig på samma sätt.

Vårt mål är att språket i SR, SVT och UR ska vara begripligt, språkriktigt, levande och inkluderande. Det innebär att vi ska använda ett respektfullt språk och ord, uttryck och benämningar som är etablerade i bruket. Vi ska helt enkelt vara i nuet, vilket betyder att vi varken stävjar eller driver på språkutvecklingen, utan försöker vara lyhörda och hitta en balans mellan det traditionella och det nya.

Lånord, formalitet och könsneutralitet

Just nu kommer många lånord från engelskan till svenskan, men under tidigare perioder i historien har vi importerat ett stort antal ord från latinet, tyskan och franskan.

Förutom den påverkan på språket som sker via lånord märks förändringar även i form av att språket i många sammanhang blir mindre formellt. Det offentliga språket har blivit mindre byråkratiskt, och i SVT och Sveriges Radio hörs ett mer vardagligt, informellt tilltal.

Språket har också blivit mer könsneutralt, till exempel genom det nya neutrala pronomenet hen. Äldre yrkesbeteckningar som lärarinna, författarinna och skådespelerska är på väg att fasas ut, och ofta används i stället lärare, författare och skådespelare mer könsneutralt.

Stabil grammatik

Den svenska grammatiken däremot är stabil och förändras sällan, men små glidningar

kan vi notera även på det området. Till exempel är det många som inte längre skiljer på var (befintlighet) och vart (riktning). I talspråket har det alltid funnits stor variation på den här punkten, men nu märks det att distinktionen ibland slopas även i skrift. Det finns också en allt större osäkerhet kring pronomenformerna de och dem, och det är möjligt att talspråksformen dom även i skrift helt kommer att ersätta de och dem i framtiden – men där är vi inte ännu.

Attityder till förändring

I boken Ju (2004) citerar språkvetaren Olle Josephson den amerikanske sociolingvisten William Labov: ”Aldrig har någon sagt: Jag gillar verkligen ungdomens sätt att tala i dag; det är så mycket bättre än hur vi pratade när jag växte upp.”

Det var bättre förr-argumentet används ofta i språkdebatten, men Josephson menar att vad vi egentligen känner är att det var bättre när vi var ungefär 30 år. Han skriver: ”Vid den åldern har de flesta av oss utvecklat ett relativt stabilt språkbruk som vi visserligen ändrar en smula under resten av livet, men som ändå lever inom oss som normalspråket – såvida inte livet och språkvillkoren ändras radikalt. Äldre språkbruk verkar gammaldags, yngre är förfall.”

Dubbning och översättning

Hur arbetar SVT generellt med dubbning och översättning?

På SVT använder vi dubbning enbart till barnprogram. För dokumentärer frångår vi ibland speakern på källspråket och gör en översättning samt skriver speakermanus på svenska.

Men för merparten av det utländska tal som finns i våra program fortsätter vi att översätta med undertextning och inte dubbning eller speaker, så som vi alltid gjort.

Varför vi dubbar barnprogram?

Vi vill förstås att de som inte kan eller hinner läsa undertexterna också ska kunna förstå och följa med i handlingen i våra inköpta serier, även om man inte läser flytande på svenska. Därför har vi valt att dubba våra barnprogram i ökande utsträckning.

Flera av våra serier finns dock i två versioner på www.svtbarn.se för dem som föredrar att se programmen på originalspråk.

Varför pratar så många stockholmska i den dubbade versionen?

Att skildra våra dialekter och språk är något vi på SVT arbetar aktivt med. När vi arbetar med dubbningar arbetar vi med olika dubbstudios, där de flesta är baserade i Stockholm. Detta gör att majoriteten pratar stockholmska.

Det finns även en annan utmaning och det är att på olika scenskolor så arbetar de med att träna bort sin dialekt. Så när de kommer för att arbeta hos oss så är deras dialekt ett minne blott.

Vår ambition är att blanda dialekter även i våra dubbade program. Exempelvis frågar vi nya och tidigare okända skådespelare varifrån de kommer - just för att se om de har en dialekt som de är bekväma med att använda.

Det är en lång väg att gå men våra ambitioner är höga. Heja dialekter och mångfald.

Varför översätter vi dokumentärer?

Vi lägger ofta ny, svensk speaker på utländska dokumentärer, särskilt sådana som har en bred målgrupp och sänds vid tidpunkter när många personer i alla åldrar tittar på tv. Anledningen är dels att översättningen i bild kan störa själva upplevelsen av bildmaterialet, dels att vi vill att man ska kunna ta till sig innehållet oavsett ålder och läskunnighet.