Sverige drabbades hårdast av uppsägningar i dagstidningasbranschen under 2013 Foto: Måns Båth

800 jobb försvann förra året

Publicerad

Förra året slog tidningskrisen hårt mot Sverige med hundratals uppsägningar som följd. Men det är inte bara svenska dagstidningar som har problem. En kartläggning som Kulturnyheterna har gjort visar att nästan 800 fasta heltidstjänster försvann från dagstidningarna i Norden under förra året.

Sen finanskrisen slog till för cirka sex år sedan har annonsintäkterna för dagstidningar i alla de nordiska länderna sviktat rejält. Nyligen redovisade presstödnämden siffror för 2013 som visar att den svenska dagspressen har sitt ekonomiskt sämsta år sedan branschen började analyseras för 38 år sedan.

Men det  märks inte bara i mediehusens resultat. I Sverige försvann minst 398 fasta redaktionella tjänster från dagspressen under 2013.

– Jag tror inte att man ska dra slutsatsen att Sverige är extra utsatt. Det man kan säga är att det under 2013 blev tydligt att medieföretagen inte har lyckats knäcka nöten om hur de ska skapa intäkter – och då är det de fasta jobben som ryker, säger Jonas Nordling, ordförande i journalistförbundet.

Osäkrare arbetsmarknad

Men de stora uppsägningarna betyder inte att alla journalister går ut i arbetslöshet, menar journalistförbundets Jonas Norling.

– Det är ju fasta tjänster som försvinner, då uppstår det en annan arbetsmarknad med frilansar, bemanningsföretag och produktionsbolag istället, säger han.

På lång sikt kan den nya strukturen påverka journalistikens roll.

– Risken är att medierna punktbevakar mer, och har färre långsiktiga bevakningsområden, säger han.

Norge brottas med samma problem

Finland drabbades också hårt förra året då 156 fasta tjänster försvann från dagstidningarna, även Norge känner av en dramatisk förändring enligt siffror från ländernas journalistförbund.

– Den akuta anledningen är en dramatisk nedgång i annonsförsäljningen. Men det är bara toppen av en jämn nedgång sen finanskrisen, säger Thomas Spence, ordförande i det norska journalistförbundet.

Tidningar som varit beroende av lösnummerförsäljning drabbades först, men nu känner regionala och lokala morgontidningar av förändringen.

Lärdomar från Danmark

I de övriga nordiska länderna var fjolårets förändring inte fullt lika dramatisk, visar Kulturnyheternas kartläggning. Men att siffrorna är lägre i Danmark och på Island förklaras med att de genomgick ordentliga stålbad ännu mer i anslutning till finanskrisen – inte att de klarat sig bättre.

– Island var extremt. De har varit på botten och vänt. Danmark var igenom detta för ungefär tio år sedan och har gjort stora förändringar sedan dess säger Jonas Norling.

Det svenska journalistförbundet har sneglat på Danmark för att försöka dra slutsatser utifrån deras erfarenheter. Särskilt eftersom det danska presstödet nu är omvandlat till ett produktionsstöd.

– Jag tror att det är en bra idé att få stöd för den journalistiska produktionen istället för av hur många tidningar man delar ut. Men det verkar inte finnas någon större politisk vilja för detta i Sverige, säger han.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Medier

Mer i ämnet

Senaste avsnittet i SVT Play