Skådespelaren Kjell Bergqvist kände Johannes Brost sedan 40 år. Till Kulturnyheterna skriver han:

”Vi har spelat i otaliga teateruppsättningar, filmer och tv-serier tillsammans. Vi har också umgåtts privat med familjerna och tillbringat dom senaste 20 somrarna tillsammans i Mellbystrand och vi har haft kontakt in i det sista”.

”Så saknaden är stor även för mina döttrar då Johannes funnits med hela deras liv. Man hade aldrig tråkigt i Johannes sällskap. Han har skänkt oss många glada skratt och fina stunder. Jag och hela min familj känner en stor saknad!”

”Trodde att han skulle klara det”

Skådespelaren Eva Rydberg har arbetat med Johannes Brost i många år, inte minst på Fredriksdalsteatern i Helsingborg där hon verkat som teaterchef.

– Han var en fantastiskt bra skådespelare, han kunde göra allt. På scen gav han alltid hundra procent, och var alltid så glad, säger hon om vännen och kollegan.

– Det är jättetråkigt, jag trodde verkligen att han skulle klara det. Men jag har hört att han varit väldigt, väldigt sjuk på senare tid. Han kändes som en familjemedlem för mig och mina barn, de älskade Johannes, av och på scenen. Han var en solstråle, alltid underbar att jobba med.

”Han var älsklig”

Vännen och musikern Tommy Körberg har känt Johannes Brost sedan 70-talet, och minns precis som Eva Rydberg skådespelaren för hans stora värme, men också för hans patos.

– Han var en glad gamäng, sorgfri, men samtidigt med ett allvar och han hade ett socialt patos, säger Tommy Körberg till Kulturnyheterna.

Vad kommer du att minnas med honom?

– Han var en sån där man kunde bli arg på, men det gick över hur fort som helst, han var en älsklig person.

Johannes Brost sista roll blev i SVT-serien Fröken Frimans Krig. Skådespelaren Sissela Kyle, som gör huvudrollen, minns sin kollega med värme.

– Jag blir så ledsen, han var en sån himla bra och fin skådespelare. Vi jobbade tillsammans på Malmöoperan också när jag regisserade Top hat där. Jag blir så ledsen att höra det här. Han trodde att han skulle bli frisk.

Martin Svensson skrev tillsammans med Leif Eriksson och Johannes Brost biografin Dö inte nyfiken! om skådespelarens liv, som kom ut 2014.

– Jag blev helt överväldigad av hans energi, han var ju ändå 67 – 68 år när vi skrev boken. Jag vet inte riktigt vad jag ska använda för ord för att beskriva honom. Han var mycket. Kvick. Han var väldigt inspirerande, det är det jag kommer att minnas.

Gjorde comeback

2012 tilldelades Johannes Brost en guldbagge för rollen som den 60-åriga nattklubbsarrangören Janne. Konstnären Carl Johan De Geer hade en liten roll i samma film.

– Han gjorde en sorts comeback med den rollen. Och han arbetade otroligt energiskt, dygnet runt, hela tiden. Slet som fan. Jag beundrade honom för hans enorma arbetsförmåga, energi och begåvning, säger han.

Djupa samtal – sedan försvann han

Regissören Marianne Lindeberg De Geer kände Johannes Brost sedan 70-talet, när de två turnérade med Tältprojektet – en föreställning om arbetarrörelsens historia.

– Johannes var en person man aldrig lärde känna, även om man kände honom sedan länge. Jag tror att många har en uppfattning om honom som en ytlig person, som säger ja till allt och är positiv på det där oproblematiska sättet, säger hon.

– Men han var en otroligt vänlig person som alltid hjälpte till. I sammanhang man arbetar hårt tillsammans i, finns det vissa som drar sig undan och andra som hjälper till, och bjuder på en kopp kaffe. Han var en sådan.

Marianne Lindeberg De Geer säger att hon och Johannes Brost setts sporadiskt genom åren.

– Vi hade djupgående samtal under årens lopp men sedan liksom försvann han ut i vimlet, och så sågs man igen… Jag tror inte att jag är ensam om upplevelsen att han liksom flöt omkring och letade efter någonting… Men han var otroligt varm.