Året är 1968 när rörelsen Alternativ Jul kommer till liv. Människor som är trötta på kommersialiseringen av julen går ut på Stockholms gator för att protestera mot konsumtionshetsen och uppmana till ett annorlunda julfirande där välgörenhet och omtanke står i centrum. Tusentals samlas för att kräva bättre resurser för att hjälpa samhällets utsatta. Men sen då?

Alternativ Juls upprop om en jul bort från kommersialiseringen fick aldrig riktigt genomslag. Jonas Engman, etnolog på Nordiska Museet, menar att vi är så starkt rotade i våra traditioner att vi riskerar att åsidosätta andra saker i vår jakt efter den perfekta julen.

– Vi tänker bort saker som vi annars bryr oss mycket om eller tycker är besvärliga, till exempel klimatfrågan eller överkonsumtion av mat när det gäller högtider eller traditioner.

Julhandeln slår rekord igen

Idag står utmaningen om den klimatsmarta julen i centrum och vårt traditionella sätt att fira jul på kommer möta utmaningar, säger Jonas Englund. Trots det har julhandeln slagit rekord nästan varje år sedan 1995. Även i år förväntas handeln öka med 3 %, och vi beräknas shoppa loss för ungefär 80 miljarder kronor under december månad enligt Handelns Utredningsinstitut.

– Även om det varit svackor i ekonomin så ser man att ökningen ändå finns där. Vi konsumerar väldigt mycket julklappar helt enkelt, säger Jonas Englund.

Svensk Handel har i år utnämnt det återbrukade plagget till årets julklapp, något som fått stor uppmärksamhet. Motiveringen är bland annat att svenskarna under året visat större intresse än tidigare för att handla kläder av återanvända material. Men Jonas Engman, tror fortfarande att det är en bit kvar tills den miljövänliga julen gör sitt intåg.

– Det här avgörs ju av hur pass dramatiskt vi uppfattar klimatfrågan och hållbarhetsfrågan. När det sjunker in i oss, att vi faktiskt har stora problem med hållbarhet, om och den dag det sker, då kanske man ser en förändring i konsumtionsmönstren också kring jul, säger han.