Terrorattacken 11 september 2001 har påverkat bilden av höghus och skyskrapor – de har fått en ny dimension som potentiella måltavlor. Och arkitekten Sara Grahn menar att rädslan för nya terrorattacker har påverkat arkitekturen. Den har tvingat fram nya säkerhetskrav och skapat mer eller mindre lyckade tillfälliga lösningar eller tillbyggnader för att vi ska känna oss tryggare.
Förändringen gäller framför allt byggnader med någon form av myndighetsutövning men också kring välbesökta byggnader som till exempel museer.
– Ett exempel är entrén till Louis Vuitton-muséet i paris. En relativt ny byggnad med en oerhört spektakulär arkitektur och entré. Med adderat säkerhetstänk har den fått ett litet ”skjul” utanför där säkerhetskollen innan man kommer in i byggnaden nu sker, berättar Sara Grahn.
Säkerhet går först
Ett annat Paris exempel är Centre Pompidou, berättar Sara Grahn.
– Byggnadens hela idé handlar om att platsen utanför sömlöst går över in i det stora entrérummet. Med nya säkerhetskrav måste man passera en sluss, adderad på byggnaden. Byggnadens hela idé om transparens och en öppenhet mellan det inre och yttre offentliga rummet har förtagits, säger hon.
I Oslo har en stor debatt länge pågått om regeringsbyggnaden Y-blokka, ritad av den norske arkitekten Erling Viksjø, med en unik naturbetongsfasad och gigantiska reliefer av konstnärerna Carl Nesjar och Pablo Picasso. Trots stora protester revs till slut byggnaden i november 2020, eftersom regeringskvarteren visat sig sårbara under terrordådet i Oslo och på Utøya 22 juli 2011.
Men förändringar inom arkitekturen tar lång tid. Sara Grahn hoppas därför på nya och bättre säkerhetslösningar i framtiden.
– Om vi ska försätta leva med den här rädslan kommer det på sikt att genera bättre sätt att uppfylla säkerhetskraven, säger hon.
Landskapsarkitektur
Sara Grahn tycker landskapsarkitekturen lyckats bättre med den uppgiften.
– Ett exempel är Washington Monument där ”påkörningsskyddet” är en elegant lång sittbänk som gör att bilar inte kan komma nära, men erbjuder en fantastisk plats att hänga vid för att betrakta monumentet och de andra besökarna.
Även här i Sverige syns säkerhetslösningarna på stan.
– Våra egna lejon på Drottninggatan, av konstnären Anders Årfelt, har blivit ett par nummer större sedan terroristattacken på Drottninggatan. De är kanske inte de elegantaste, men barn hänger ofta på dem som lekskulpturer, även om de mindre barnen inte längre når upp på ryggen på de stora lejonen, säger Sara Grahn.
