”De polyglotta älskarna” är årets svenska skönlitterära bok. Boken är skriven av Lina Wolff och handlar om Ellinor, trettiosex år gammal som söker den rätte men finner en litteraturkritiker med våldstendenser. Det är en roman om farlig förförelse och längtan efter språk. Eller som som juryn skriver i sin motivering ”en flerskiktad, uppkäftig och intrikat saga för vuxna”

–Jag är skrockfull, så jag har inte förberett något tacktal. Jag är enormt hedrad och jag hade aldrig kunnat föreställa mig när jag började skriva om Ellinor som träffar en farlig litteraturkritiker att hon skulle ta mig hit, säger Lina Wolff som tilldelas Augustpriset i skönlitteraturklassen.

Sex, makt och språk

Vad är en polyglott älskare för något?

– Det är en människa som kan förstå alla sidor av en annan människa. Jag tänker mig att språk alltid är något mer än bara språk. Bakom varje språk finns en hel värld av nycklar, av kultur och budskap. En polyglott älskare är någon man kan dela dessa världar med men också de mer köttsliga aspekterna av existensen, säger Lina Wolff till Kulturnyheterna.

– Det handlar om sexualitet, makt, litteratur, om att skriva och att åtrå(s) på ett väldigt intrikat sätt. Att Lina Wolff får priset är ovanligt roligt. Den sadistiska litteraturkritikern i centrum av dramat kring huvudpersonen väcker spännande frågor om litteraturens död och återuppståndelse, och vad vi har den till, säger Kulturnyheternas litteraturkritiker Ulrika Milles.

”Skriven rakt från hjärtat”

Ann-Helén Laestadius får priset i barn- och ungdomskategorin för sin roman ”Tio över ett” om Maja som vaknar varje natt i dödsångest, rädd för att Kiruna ska rasa ner i gruvan.

En rörd Ann-Helén Laestadius inleder sitt tacktal på samiska och går sedan över till meänkieli.

– Den här boken är skriven rakt från hjärtat, jag är så ledsen över det som håller på att hända i Kiruna, säger Ann-Helén Laestadius.

”Det handlar om sorgen inför en bygd i förändring, om samhällsengagemang och kommunalpolitik, men också om nära vänskap och kärlek. Med driv i språket flätar Laestadius samman plats, politik och psykologi”, skriver juryn i sin motivering.

– Det är samhällskritik och evig rädsla, skrivet med egen stil, säger Ulrika Milles.

Vad har platsen för betydelse i din litteratur?

– Väldigt stor betydelse, så har det alltid varit. Även om jag inte bor i Kiruna, så är jag Kirunabo. Det är där jag har mina rötter, där jag har formats till den jag är. Att skriva om samer och tornedalingar är oerhört viktigt för mig.

Varför?

– För att vi inte syns så mycket i litteraturen och det är viktigt att vi får berätta vår egen historia. Och sen är det viktigt för samiska barn att få läsa om om sig själva, att känna igen sig själva.

Läs en längre intervju med Ann-Helén Laestadius här.

”Ett oväntat val”

Nina Burtons får priset i facklitteraturklassen. Hennes bok ”Gutenberggalaxens nova. En essäberättelse om Erasmus av Rotterdam, humanismen och 1500-talets medierevolution” är berättelsen om Erasmus som byggde broar mellan religion och vetenskap med sin boktryckarkonst.

I juryns motivering om Burtons bok står: ”I en fantasieggande berättelse får vi följa den litterära stjärnan Erasmus av Rotterdam under 1500-talets medierevolution i Europa. Med ett livfullt språk ges en historielektion med perspektiv på vår egen tid.”

”Tiden rimmar”

Varför är Erasmus av Rotterdam intressant idag?

– Erasmus av Rotterdam har på sätt och vis alltid varit intressant. Han har genomsyrat kulturen, till och med Shakespeare lärde av honom, fast på ett namnlöst sätt.

– Tiden går inte igen, men den rimmar. 1500-talet och vår tid har många beröringspunkter. Erasmus var en person som ville hålla ihop Europa, han ville ett samtal över åsiktsgränserna, han ville föra fram nyanser istället för slagord och han har faktiskt mycket att säga idag när vi lever återigen lever i ett splittrat Europa med stora flyktingströmmar, säger Nina Burton till Kulturnyheterna efter strax efter att hon mottagit priset.

Ulrika Milles tycker att det var oväntat att Nina Burtons essäbok prisades i fackbokskategorin.

–När humaniora anses oviktigt och ickeproduktivt, och bilden konkurrerar ut ordet går Burton till källorna och tänder lampan, säger Ulrika Milles.

Lilla Augustpriset

Prissumman i varje kategori är 100 000 kronor. Därtill finns Lilla Augustpriset som ges till ungdomar mellan 16 och 20 år.

2016 års Lilla Augustpris går Sigrid Nikka för berättelsen ”Då rallarrosen blommar”. Priset är på 15 000 kronor.