Gunno Klingfors, doktor i musikvetenskap, säger att Backs produktivitet motsvarade åtta album om året under 45 års tid. Foto: TT/SVT

Bachs samlade gärning ges ut som jättebox

Publicerad

I höst släpps vad som antagligen är världens största skivbox: För att fira 333-årsminnet av Johann Sebastian Bachs födelse ger Deutche Grammophone och Decca ut en box bestående av 222 skivor.
Samtidigt kommer nya samlingsboxar med bland andra Kinks och Beatles. Men om skivförsäljningen är död – hur kan det då komma sig att jätteboxarna fortsätter leva och frodas?

Den enorma lådan med 222 skivor är en av världens största skivboxar. Då innehåller den också allt som den tyske kompositören Johann Sebastian Bach någonsin har skrivit.

Gunno Klingfors är doktor i musikvetenskap och har forskat på Bach, och ser jättesamlingen som både bisarr och helt logisk, på samma gång.

– Det är ju helt osannolikt. En 12 kilo tung box med skivor som ges ut 2018 när skivor egentligen är på väg ut, säger Gunno Klingfors, som räknat ut att Bachs produktivitet motsvarade åtta album om året under 45 års tid.

– Då kan man fråga sig hur han kunde göra så mycket – jo för han var tvungen! Det var så man överlevde. Jag tror inte han tyckte det var kul. Jag tror inte att han satt och tänkte efter – ”vad ska jag känna och uttrycka idag?”

Att lyssna på hela boxen skulle ta åtta veckor, förutsatt att man lyssnar åtta timmar om dagen.

– Och sedan vill man aldrig mera lyssna på Bach, det kan jag lova, säger Gunno Klingfors.

Johann Sebastian-koden

Det finns teorrer om att Bach skrev in hemliga sifferkoder i sin musik. Något som återspeglas i lanseringen kring jubileumsboxen Bach 333, med sina 222 skivor. 3x3x3 blir 27 vilket anses vara extra symboliskt.

Men det finns inga bevis för att Bach tänkte så, menar Gunno Klingfors.

– Man har spelat in Bachs tredje Brandenburgskonsert med 333 musiker. Man kör stenhårt på den här numerologiska linjen. Det trodde jag aldrig jag skulle få uppleva, faktiskt. I själva verket är Bach en av de tonsättare vi vet minst om. Det finns i princip bara tre brev bevarade av honom. Men det är så man bygger en myt. 

Det har gjorts boxar på liknande sätt med till exempel Mozarts samtliga verk tidigare. Gunno Klingfors menar att det går tillbaka på en tysk tradition från 1800-talet då man gjorde samlingsutgåvor av noterna av alla verk av en enskild kompositör – ”Sämtliche Werke”. Men hur är då det konstnärliga värdet?

– Det finns en risk för en banalisering av musiken, att det blir massproduktion. Jag lyssnar hellre på en enda bra skiva, menar Gunno Klingfors.

Cd-skivan är död – cd-boxen lever

Även i andra genrer lanseras i höst påkostade skivboxar, framförallt de som som samlar allt inspelat material runt ett och samma klassiska album.

– Så tar man ut allt som har gjorts kring det, till exempel John Lennon. Vi har Metallicas enorma box kring And justice for all och en mycket imponerande The Kinks-box, säger musikjournalisten Per Sinding-Larsen.

– Sedan kan man också samla hela sin karriär, som till exempel Kate Bush som i höst släpper två cd-boxar. Eller så kan man ta ett jubileum, det är 50 år sedan Beatles skiva ”The Beatles”, eller det vita albumet som det kallas, som nu blivit box.

Mycket av musiken i boxarna finns alltså redan tillgänglig på annat sätt. Men i boxen kan man höra flera olika varianter och gamla demospelningar av kända låtar. Det finns också boxar som bara innehåller icke utgiven musik.

Boxarna innehåller inte bara själva skivorna, utan även annat, som foton, noter, gamla anteckningar och affischer. En sorts musikarkeologi.

– På ett sätt är det överkonsumtion och överinformation, som Black Friday och Nationalmuseum på en och samma gång, säger Per Sinding-Larsen.

– Men för mig som älskar musik, som verkligen vill höra, vill förstå och gå djupare i det hela, så är det ju helt fantastiskt.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer