Särskilt bra gick det för böcker riktade till barn i läsåldern 9-12 där försäljningen ökade med 20,5 procent förra året. Det visar färsk statistik som Svenska Bokhandlarföreningen och Svenska förläggarföreningen tagit fram.
– Att det går bra för barnböcker beror nog på flera saker, säger rapportförfattaren Erik Wikberg. Jag trodde först att det framför allt skulle bero på stora barnkullar, men det är långt ifrån hela förklaringen. Jag tror också att de många läsfrämjande insatser som gjorts i skolan – efter att Pisaundersökningarna visade att vi började halka efter – har spelat in.
Erik Wikberg nämner bland annat höstlovets namnbyte till läslovet och att det verkligen har varit stort fokus på barns läsande i skolan de senaste åren.
– Och även bokförsäljare och förlag har frontat barn- och ungdomslitteratur. Läsfrämjandet verkar ha funkat, säger han.
Men barn- och ungdomslitteraturen sticker ut i rapporten. Om man räknar bort de digitala abonnemangstjänsterna, som säljer strömmande ljudböcker och e-böcker, minskade den totala försäljningen med 2 procent förra året. En anledning till det är att Nobelpriset inte gick till en författare med särskilt många böcker i bagaget och att Augustpriserna tilldelades lite smalare författare.
Varken Lina Wolffs ”De polyglotta älskarna” som fick Augustpriset i kategorin bästa skönlitteratur, eller Nina Burtons ”Gutenberggalaxens nova” som prisades i fackbokskategorin, finns med på topp-20-listan av de bäst säljande titlarna i rapporten.
– När Svetlana Aleksijevitj fick Nobelpriset 2015 sålde alla hennes böcker väldigt bra. Och när någon som P.O. Enquist eller Jonas Hassen Khemiri får Augustpriset fungerar det på samma sätt, säger Erik Wikberg.
Att den digitala delen av bokbranschen växt på senare år har man förstås märkt i branschen. Men i år är det första gången som aktörer som Book-beat, Storytel och Nextory är med i statistiken. Och enligt rapporten ökade de digitala abonnemangstjänsternas försäljning med 61,4 procent 2016.
– Så man får det verkligen svart på vitt, säger Erik Wikberg som ser utvecklingen i linje med hur vi konsumerar media i dag.
– Folk har vant sig vid att ha abonnemang för musik, film och tv-serier. Så nu har man det för litteratur också. I längden kan det leda till en högre bokkonsumtion allt som allt, eftersom man kan få nya grupper av läsare som också vill läsa i andra format