Anna Troberg, ordförande i fackförbundet DIK. Foto: Janerik Henriksson/Vilhelm Stokstad/TT

”Biblioteken tvingas ofta koka soppa på en spik”

Uppdaterad
Publicerad

Aktörer i biblioteksbranschen välkomnar den nya strategin – men efterfrågar skarpare skrivningar och mer pengar.

– Biblioteken tvingas ofta koka soppa på en spik, säger Anna Troberg, ordförande i fackförbundet DIK.

Efter fyra år, 14 rapporter och ett utkast, är den första nationella biblioteksstrategin klar.

På torsdagen presenterade Erik Fichtelius, nationell samordnare på Kungliga biblioteket, sex förslag för regeringen att ta ställning till:

  • Satsningar på skolbibliotek och resursbibliotek
  • Satsningar på biblioteksverksamhet för nationella minoritetsspråk
  • Utökad mångspråkig biblioteksverksamhet
  • Ökad digitalisering och nya digitala bibliotekstjänster
  • En stärkt roll för nationella biblioteksmyndigheten – Kungliga biblioteket
  • Kompetensutveckling för biblioteksanställda

Vill ha ”rejäla reformer”

I nuvarande budget har regeringen avsatt 250 miljoner kronor per år åt folkbiblioteken. I första hand finansieras de, precis som skol- och universitetsbiblioteken, av kommunen och lärosätet. Trots att medlen till biblioteken finns lokalt, har en nationell samsyn efterfrågats av flera.

– Vi har drivit frågan om att vi ska få till stånd en nationell biblioteksstrategi i tio år och är glada och stolta över att det har hänt, säger Johanna Hansson, ordförande i Svensk biblioteksförening och fortsätter:

– Vi vill inte ha en strategi som är en inspiration, utan rejäla reformer som stärker sektorn och användarna. Framförallt kopplat till infrastruktur för digitala tjänster. Där behövs ett samlat nationellt grepp.

Men många parter måste dra åt samma håll för att förändra hela Sveriges biblioteksverksamhet.

– Vi har 290 kommuner och massor av högskolor och universitet och olika sorters aktörer som måste samverka. Det handlar om fokus på samarbete och en hög medvetenhet om att användarna finns lokalt. Och så finns det politik på olika nivåer som behöver driva åt samma håll, säger Johanna Hansson.

”Olika kommuner har olika förutsättningar”

Anna Troberg, ordförande i fackförbundet DIK, tycker också att det är bra med en strategi, och framförallt en som lyfter fram skolbiblioteken och bristen på utbildade bibliotekarier där.

– Men det finns en del svaga skrivningar, man hade gott och väl kunnat föreslå att det ska skrivas in i skollagen att alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek bemannat med bibliotekariekompetens.

Även om folk- och skolbiblioteken är kommunala verksamheter, är det bra med en nationell strategi, tror Anna Troberg.

– Det är bra med nationell samordning. Oavsett var man bor i landet ska man ha tillgång till ett bra bibliotek. Olika kommuner har olika förutsättningar, men en nationell samordning har möjlighet att bidra och fungera som både morot och piska för kommunerna, säger hon.

Räcker de 250 miljoner kronorna per år som regeringen har avsatt och som utredningen hänvisar till?

– Nej. Biblioteken tvingas ofta koka soppa på en spik. Samtidigt ökar behovet av biblioteken, men det återspeglas inte i vilket politiskt fokus och vilka ekonomiska resurser biblioteken får. Det är extra tydligt när det gäller skolbibliotek, säger Anna Troberg.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.