Amanda Lind (MP) om biblioteksstrategin: Viktigt med långsiktighet

Uppdaterad
Publicerad

Digitalisering och ökade insatser. Det är nyckelorden i Sveriges första nationella biblioteksstrategi. Med den hoppas utredarna att staten kan kliva in som kompass för de kommunala folk- och skolbiblioteken. Lättare sagt än gjort, enligt kritiker.

”Vi ser biblioteken som en självständig kraft i det demokratiska samhällsbygget, en femte statsmakt”. Den nya strategin, som gjorts på uppdrag av Kungliga biblioteket, räds inte orden om bibliotekens betydelse för samhället. 

Den har tagit fyra år att färdigställa och utgör ett förslag på hur en nationell strategi för biblioteken de kommande tio åren kan se ut.

– Biblioteken är en stöttepelare för att demokratin ska fungera. Här finns den oförvanskade kunskapen, allt tillgängligt för alla. Utan källor – ingen källkritik, säger Erik Fichtelius, nationell samordnare på Kungliga biblioteket som ligger bakom utredningen.

Ökad digitalisering

Utredningen vill i korthet se stärkta medel och insatser till skolbiblioteken, bibliotek för nationella minoriteter och urfolk och utökad mångspråkig biblioteksverksamhet. Den efterfrågar även en ökad digitalisering av biblioteksmaterial och kompetensutveckling för dem som arbetar på landets 1 120  folkbibliotek. Någon skrivelse om hur den så kallade biblioteksdöden, med drygt 400 stängda folkbibliotek på 20 år ska stoppas, finns inte.

– Digitaliseringen löser inte att kommunerna lägger ned välfungerande bibliotek. Det är snarare medborgarna som får ta högaffeln i handen. Det måste finnas ett politiskt tryck på kommunerna att skydda sina bibliotek, säger Erik Fichtelius.

Det föreslås även en nationell biblioteksmyndighet, som i praktiken skulle innebära en stärkt roll för Kungliga biblioteket. Åtgärderna skulle landa på 250 miljoner kronor per år från statskassan. Nu återstår för regeringen att ta ställning till innehållet i utredningen.

”Viktigt med en gemensam strategi”

Enligt kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP) är en långsiktig plan för biblioteksverksamheten nödvändig, men på frågan om hon tror att pengarna kommer räcka ber hon att få återkomma.

– Jag får återkomma när vi har satt oss in i den och tittat på förslagen och vilka vi har möjlighet att gå vidare med. Men att vi behöver en långsiktig gemensam strategi för biblioteken i Sverige tycker jag absolut är rimligt och viktigt, säger Amanda Lind till Kulturnyheterna.

Men biblioteksstrategin har också blivit föremål för kritik.

– Vi tycker att det är bra att man tar fram en gemensam strategi, men vi har under den här processen tryckt på att bibliotekens främsta roll är att skapa samhällsnytta lokalt, och att strategin måste ta hänsyn till kommunala förutsättningar och behov. De ser olika ut i olika delar av landet, säger Katrien Vanhaverbeke, chef för sektionen för lokal och regional utveckling på Sveriges kommuner och landsting (SKL).

”Alarmistisk bild”

Hon tror att målen i den nya biblioteksstrategin kan bli svåra att uppnå i praktiken.

– Vi är emot riktade statsbidrag eftersom det ofta blir för snävt. Små, riktade statsbidrag med snäva mål är svårhanterliga och då blir målen svåra att uppnå.

De 250 miljoner kronorna per år till biblioteken i statsbudgeten, som biblioteksstrategin gör anspråk på att fördela, är liten jämfört med de 4,5 miljarder som svenska kommuner tillsammans lägger på folkbiblioteken varje år.

Katrien Vanhaverbeke håller inte heller med om hur situationen på landets folk- och skolbibliotek beskrivs av Erik Fichtelius i en debattartikel i Dagens Nyheter.

– Det målas upp en väldigt alarmistisk bild av kommuner och skolors biblioteksväsenden. Det är ingen bild vi känner igen och delar, säger hon.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer