Bildundervisningen i grundskolan klass 1-9 ska utökas från totalt 230 till 240 timmar enligt Skolverkets nya förslag om nya timplaner. Det är lågstadiet som får de tio extra timmarna, plus fem till som omfördelas från högstadiet.

Att högstadieelever förlorar totalt fem timmar bildundervisning kan låta lite, men förslaget har fått bildlärare i hela landet att se rött.

– Tiden, som vi redan anser är knapp för att klara av vår undervisning, kommer att förminskas ännu mer, säger bildläraren Åsa Fällgren.

Hundratals i protest

Förändringarna i antalet bildtimmar är en del av Skolverkets förslag på ny timplan, där ambitionen är att bättre anpassa undervisningstiden i varje ämne till innehållet i kursplanen. Skolverket menar att innehållet i bildämnet har förstärkts för de yngre åldrarna, och att det motiverar att man flyttar timmar från högstadiet till lågstadiet.

Hundratals lärare har skrivit under en protestlista mot Skolverkets förslag, som har varit ute på remiss. Nu hoppas lärarna att förslaget ska ändras innan det lämnas in till regeringen 31 mars.

Kritiken handlar bland annat om att bildämnet har prioriterats bort till förmån för andra ämnen under många år, och att bildlärarna nu riskerar att inte klara sina uppdrag. 

En bildlärare på högstadiet kan undervisa 400-500 elever i veckan – ofta i helklass med 25-30 elever åt gången – och det i ett praktiskt ämne där många är i behov av individuell hjälp. Det finns ofta bara en bildlärare per högstadie, som ensam får svårt att göra sin röst hörd.

”Inte förstått”

Att prioritera bort bildundervisningen på högstadiet är feltänkt, menar lärarna bakom protesterna, eftersom eleverna då blivit så stora att de klarar av att analysera och kritiskt granska bildinnehåll som vi tar del av dagligen via reklam och sociala medier.

– Det är många som inte förstår vad bildundervisning idag innebär. De tror att man sitter och målar stilleben med barnen. Men då har man nog inte förstått det som vi arbetar med, säger Linda Leib.