En liten varelse som liknar en korsning mellan råtta och panda iklädd samurajrustning ber mig bejaka min mörka sida. Han är hövding för den ondsinta Jagni-stammen som jag snart ska ansluta mig till. Sedan ger jag mig ut på uppdrag för att dräpa ett enormt trehövdat monster.
Ur ruinerna av våra industrialiserade samhällen har en ny värld växt fram, där stammar befolkade av bävrar, möss och sorkar begåvats med magi och övernaturliga kampsportsförmågor och vapenfärdigheter.
Som spelare kontrollerar jag vad som liknar en muterad ekorre med ett förflutet som avancerad kung-fu-lärling. Mina moraliska val påverkar min ”Ki”: energin som flyter genom allt levande och bestämmer vilken ”aura” – ljus eller mörk – mitt lilla krigardjur kommer att utstråla. Ungefär som de olika sidorna av ”kraften” i Star Wars.
Målgruppen för Biomutant verkar vara barn till dagens urbana och miljömedvetna New age föräldrar. Spelet målar upp en värld där rovkapitalism och miljöförstöring sedan länge lett till en naturens hämnd. Grönskan har tagit över och våra världsmetropoler har förvandlats till jättelika blomkrukor.
Ibland blir det lite väl mycket miljöpredikan. Exempelvis när hunden Gizmo ger mig ett uppdrag att plocka upp skräp för miljön och generationen efter mig.
Anledningen till att jag spelar tv-spel är dock att slippa göra tråkiga saker som att plocka skräp…
Tack och lov består lejonparten av Biomutant av underhållande fighting mot stora fantastiska monster.
Stefan Ljungqvist, kreativ chef på den svenska spelstudion Experiment 101, har ett långt förflutet inom Kung-fu vilket också genomsyrar mycket av berättelsen. Även om det kallas ”Wung-fu” för gnagarna i spelet.
Biomutants sensmoral om att vår natur bär på ett kollektivt minne gifter sig oväntat väl med de kampsportsfilosofiska partier som förespråkar disciplin (”Det som inte dödar härdar”), självuppoffrande och meditativ reflektion, allt presenteras i samklang med en respekt för naturen.
De mer godhjärtade gnagarna försöker rädda det döende ekosystemet, förkroppsligat av ett stort ”Livets träd” som hotas av gigantiska monster kallade ”världsätare”.
De mer ondsinta smådjuren ser naturens död som ett nödvändigt ont, så att de äntligen kan dominera och kontrollera världens öde.
Polariseringen mellan en mer altruistisk och en egoistisk världsåskådning må ligga som fond, men för det mesta bjuder spelet på ett ständigt byggande, muterande och annat sorts pillande för att bygga den perfekta krigaren. Möjligheterna för att modifiera vapen, slagsmålsstilar och magiska förmågor framstår som närmast oändliga. Den öppna världen erbjuder dessutom flera smidiga sätt att ta sig runt. Ridandes på en grön åsna, i en stor vandrande robot eller på en vattenskoter kallad ”googlide”.
Det må vara plågsamt gulligt ibland (djuren och monstren har namn som Goop, Porky puff, Lupa lupin, Fluff hulk och så vidare) men omtanken för spelfysik, rollspelsdetaljer och ett unikt koncept gör Biomutant till något speciellt: en kung fu-fabel för Greta Thunberg-generationen.
I videon kan du se hur spelet ser ut.