– Jag tror att många beslut kring kulturutbudet som omger oss, fattas av programvaror som få förstår hur de verkligen fungerar, ofta kanske de inte ens vet om att det är en programvara som ligger bakom. Och den här programvaran skapades kanske inte med ett syfte som gynnar alla, säger James Bridle.
Vi lever i en allt mer digitaliserad värld. Ofta kan det vara svårt att förstå vad som är skapat av en algoritm och vad som är en medveten manipulation. Det kan vara svårt att skilja på det som är propaganda, ett påhitt eller välmenande faktakoll, poängterar James Bridle.
Framförallt menar han att algoritmer i kombination med en vilja att tjäna annonspengar på sociala medier och att Youtube har skapat en värld som blir allt svårare att avläsa. Som exempel tar han Youtube-kanaler riktade speciellt till små barn.
– Det finns miljontals videor med bisarra kombinationer av varumärken och innehåll. Barn blir nästan beroende av dem och de som skapat de har inte barnets bästa för ögat.
De flesta av dem är fullkomligt obegripliga om man inte förstår att de tillverkats enbart i syfte trigga algoritmer och tjäna annonspengar.
– Det är en märklig väld fylld av allt mer innehåll anpassat för tillfredsställa datorprogram inte mänskliga behov och önskningar.
Försöker göra komplicerad teknologi begriplig
James Bridle är författare och konstnär, i båda rollerna försöker han göra komplicerad teknologi begriplig för sig själv och andra. Han har exempelvis byggt en självkörande bil som hade den egenheten att den inte skulle ta honom från punkt a till b, utan skulle köra slumpmässigt för att ta hon om till en oväntad destination.
Han har också försökt göra osynliga, skrämmande militärdrönare synliga genom att måla upp dess konturer på allmänna platser.
I sin nya bok New dark age skriver han att den delen stora av oss är teknologiska analfabeter och vad världen behöver är en ny form av läs- och skrivkunnighet inriktad på teknologi och hur den opererar.
– Vi vet allt mindre om de saker vi använder dagligen. Mitt favoritexempel är postväsendet och e-post. Fråga någon om hur posten fungerar och de kommer berätta allt om frimärken, brevbärare och brevlådor. Inga problem. Fråga hur e-post fungerar, något de flesta använder dagligen, så har de ingen aning. Tanken blir nästan skrämmande. Plötsligt blottas ens okunskap och det oroar människor, säger James Bridle.
Den här typen av problem återkommer ständigt när vi använder dator och mobiler och i förlängningen har det kommit att gälla politiken och rättsväsendet, som i allt större utsträckning förlitar sig på invecklad teknik som få begriper sig på.
– Att konstant utsättas för all denna information är skrämmande och underminerar tron på den egna förmågan att begripa saker, menar han:
– Många aktuella frågor som nationalism, fundamentalism och främlingsfientlighet eller svårigheterna att moderera innehåll, hatbudskap och åsikter på nätet är alla processer som vuxit fram ur en rädslans kultur. Den rädslan bygger på att vi vet att vi lever i en värld vi inte riktigt begriper.
Motsatsen tycks ha inträffat
All den information som nätverken skulle lösgöra, som på 90-talet gick under namn som den elektroniska motorvägen, the information superhighway eller infobahn, var tänkt att skapa en värld av större förståelse, där beslut fattades utifrån en djup kunskap. Men motsatsen, menar James Bridle, tycks nästan ha inträffat.
– Påståendet att mer information ger bättre beslut är inte längre sant. Det måste vi börja inse.