Tom Wolfe började sin karriär som journalist och blev därefter en av de ledande företrädarna för new journalism – litterär journalistik.
Och enligt Kristofer Lundström, journalist och programledare på SVT, var Wolfe en förgrundsfigur inom ett helt nytt sätt att bedriva journalistik.
–Han var en pionjär inom new journalism, vilket var ett subjektivt och litterärt sätt att skriva ett reportage. Här fanns inga skillnader mellan det fiktiva och det dokumentära – reportagen var nästan som romaner, säger han till Kulturnyheterna.
”Reportern en subjektiv varelse”
Utöver Tom Wolfe var även personer som Truman Capote, Norman Mailer och Joan Didion delaktiga i den nya journalistiken, som föddes under en brytningstid inom amerikansk kultur.
Många av dessa författare och journalister blev också enormt framgångsrika under sina karriärer och enligt Kristofer Lundström kan man fortfarande se arvet av företrädarna för new journalism i vår tids journalistik – och då framförallt i form av det långa reportaget.
– Även i dag i den digitala eran har det långa reportaget en stor makt och där tror jag att det här gänget och deras sätt att förhålla sig till verkligheten och till det litterära har påverkat. Här är reportern inte osynlig, utan mer en subjektiv varelse som ser och som hela tiden är med på resan – och det var verkligen Tom Wolfe, säger han.
”Fokus och Filter har amerikanska förlagor”
Även Daniel Sjölin, författare och programledare på SVT, framhäver arvet efter new journalism-rörelsen – som enligt honom är tydligt i svenska tidskrifter som Filter och Fokus.
– Det finns mycket journalistik som har ett starkt självförtroende och där berättandet är starkt. Svenska Fokus startade ju som en vilja att på amerikanska förlagor få in den journalistiken i Sverige och detsamma gäller Filter. Man har velat ha en svensk variant av de här amerikanska djuplodande reportagetidningarna, säger han till Kulturnyheterna.
Enligt Daniel Sjölin har Tom Wolfe dock kanske varit mer inflytelserik i det anglosaxiska språkområdet än i Sverige.
– Jag vet inte hur stor påverkan han har i Sverige – det är sällan någon nämner honom här. Svenska läsare kanske är mer orienterade kring Hunter S Thompson, Joan Didion och Norman Mailer, och han kanske trots de stora framgångarna varit mer namnkunnig i de anglosaxiska länderna, säger han.
Guillou: ”Mer inflytelserik som journalist”
Tom Wolfe skrev, utöver sina reportageböcker, även romaner, där den första är den enormt framgångsrika Fåfängans fyrverkeri, som kom ut 1987.
Boken blev en enorm framgång, såväl hos kritiker som hos läsarna och filmatiserades också.
Enligt journalisten och författaren Jan Guillou var Tom Wolfe också betydligt mer inflytelserik som journalist och som företrädare för den nya formen av journalistik än han var som författare, enligt TT.
– Han försökte gång på gång att skriva den så kallade stora amerikanska romanen. Men en del av hans böcker är starkt journalistiskt präglade som Det rätta virket, säger Jan Guillou till TT.
Just Det rätta virket, som handlar om det amerikanska rymdprogrammet Mercury, blev ett av Tom Wolfs mest kända verk, men enligt Jan Guillou handlar det även här om en form av journalistik.
– Den är ju egentligen ett new journalism-reportage fast i kolossalformat, säger han till TT.