– Det är verkligen en upplevelse. Här finns drygt 300 konstverk, många är helt unika. Flera är kollektivt skapade, en del brinner. Många är mer än tio meter höga, säger festivalens konstnärliga ledare Kim Cook.

Förutom enorma konstverk är Burning man känt för sin gåvoekonomi, hemmabyggda fordon och besökare i kreativa utstyrslar. När festivalen grundades 1986 kom endast ett tjugotal besökare. Numera flockas 70 000 människor till Nevadaöknen varje år.

”En hemkänsla”

Festivalens konstnärliga ledare Kim Cook besökte Sverige och museet Arkdes i Stockholm för att prata om design, arkitektur och deltagarkultur – den temporära staden i Black Rock City byggs nämligen varje år upp av festivalbesökarna själva.

– Vi lever tillsammans i ett offentligt ”vardagsrum”. Jag är intresserad av att diskutera och provocera fram ett samtal om hur vi använder det rummet för att finna samhörighet, lyfta fram det vi värdesätter och kollektivt skapa en hemkänsla, säger hon.

– Volontärer bygger en stad med sjukhus, flygplats och kollektivtrafik. Allt som finns i en vanlig stad. Dessutom finns möjligheten att alltid experimentera kring hur staden byggs och hur människor interagerar och fungerar när kreativitet och egna uttrycksmöjligheter står i centrum.

Jetsetters och lyx

Men under den kreativa och fridfulla new age-stämningen har det under de senaste åren pyrt en hätsk debatt om vem festivalen ska vara till för. Håller Silicon valley-eliten på att ta över handlar flera artiklar om i amerikansk press. Och under ett år blev ett lyxigt tältområde kopplat till en rysk oligark vandaliserat.

– Det pågår en diskussion om vem Burning Man är till för om syftet går förlorat och om kulturen förflackas. Varje år kommer nya besökare. Varje år återkommer personer som hängivet beskyddar kulturen. Jag tror inte att den kulturen försvinner för att några rika bor i husvagnar.