Crowdfundning har av många setts som en demokratisering av kulturlivet, där vem som helst kan välja att ge pengar till ett kulturprojekt som den är intresserade av.

Men enligt en ny rapport från Myndigheten för Kulturanalys är det inte nödvändigtvis den breda allmänheten som får mer makt över kulturen.

Rapporten visar att det i första hand är en kulturintresserad minoritet som använder crowdfunding. Den visar också att det i första hand är kulturskapare med resurser och stora nätverk som får pengar till sina projekt.

– Mycket tyder på att det är kulturskapare med stora sociala nätverk och som är skickliga att kommunicera med digital teknik som lyckas. Något som kanske inte passar alla kulturskapare lika bra, säger Karolina Windell, utredare på Myndigheten för Kulturanalys i ett pressmeddelande.

Komplement till bidrag

I Sverige används crowdfunding ibland som ett komplement till de befintliga kulturstöden. Till exempel kan det statliga stödet låsas upp när ett projekt har fått ett visst antal privata medfinansiärer.

Som systemet ser ut idag skulle en projektägare alltså kunna dela ut pengar till vänner och familj och be dem att donera dem till sin crowdfundingkampanj, och på så sätt få ut det offentliga stödet.

Myndigheten för Kulturanalys menar därför att crowdfunding måste undersökas ytterligare och inte bör ses som ett substitut för det offentliga stödet.