Foto: SVT

Dansare har fått nog av låga löner

Publicerad

Dansare och koreografer som arbetar för låga priser och produktionsbolag anlitar systematiskt danselever som uppträder gratis istället för att anlita proffs.

Men nu har en grupp dansare fått nog. I slutet av augusti har en grupp på trettio yrkesdansare bjudit in till stormöte för att diskutera arbetsvillkor och vad som borde vara rimliga miniminivåer.

”Det finns inga regler”
– Ingen vet vad det är för priser som gäller för kommersiella dansare. Det finns inga regler där, säger Mathias Singh, dansare och koreograf och en av personerna bakom initiativet.

Han menar att det har blivit en ond cirkel där ingen vet vad de ska ta betalt, där produktionsbolag inte är beredda att betala för den tid det tar att göra koreografier och repetera in dem och där facket ligger hopplöst efter.

– Varje gång Teaterförbundet pratar med oss hänvisar de till kollektivavtalet. Det är jättebra men det funkar inte med den verklighet vi har. Dans är så mycket glädje. Jag vill att alla ska bli mer företagsamma istället. Jag vill lyfta fram dansen som ett yrke. Det är väldigt mycket ”hej hopp” med allt det här. Man blir så glad över att få dansa att man skiter i att ta betalt, säger Mathias Singh.

Elever dansar gratis
Ett annat problem är att vissa dansare och dansskolor inte tar betalt alls för att skicka sina elever. Istället ses det som ett bra sätt för eleven att skaffa erfarenhet eller för skolorna att visa upp sig. För ett år sen uppmärksammades i en artikel i DN att tv-programmet Idol anlitade danselever som dansade gratis istället för att anlita professionella dansare, något som ledde till en diskussion inom branschen.

– Om man ser nummer på Melodifestivalen eller stora galor på TV med fler än tio dansare så är det elever med, och inte bara yrkesdansare. Men det betyder inte att varje gång man ser elever så är de obetalda, säger Anette Starck som är utbildningsansvarig på Danscenter i Stockholm.

Har skolorna något ansvar för hur arbetsmarknaden ser ut för dansarna?

– Absolut. Jag tycker att vi har ett jättestort ansvar. Vi tar stora pengar för att utbilda våra elever. Om vi skickar ut våra elever gratis så underminerar vi våra elever som vi examinerade ut förra året. Dansare har också ett ansvar att kräva betalt, men det är svårt att kräva betalt när någon annan gör jobbet gratis.

Dansare lågstatus
Fredrik ”Benke” Rydman, ur nu nedlagda dansgruppen Bounce är en av de koreografer som anlitas flitigast i Sverige. Han säger att han i regel inte använder elever i sina koreografier.

– Nej, det gör jag inte. Ett exempel när jag har gjort det var i Lena Philipssons show på Cirkus. Då var det sextio personer på scenen. Då fick alla betalt. Det blev inte så mycket per elev, men det blev ändå den överlägset dyraste numret i showen.

Fredrik Rydman poängterar att det är viktigt att lära eleverna på dansskolan att ta betalt om de dansar. Samtidigt är han kluven till diskussionen.

– Det finns en jättelång tradition av att dansare är längst ned på skalan. Det var en av anledningarna till att vi startade Bounce från början. Att visa att dansen kan stå för sig själv. Samtidigt har alla vi som var med i Bounce dansat otroligt mycket gratis. Men när vi väl har stått på scen är man mycket bättre än de som inte fått lika mycket träning.
 

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer