SVT Nyheter har sammanställt historien om ett av Sveriges mest populära bakverk. Foto: TT/Arkivbild

Därför äter vi semlor på fettisdagen

Uppdaterad
Publicerad
Det är mer än fem veckor kvar till årets fettisdag, men redan nu fylls konditorierna med semlor. Även i år sticker många bagerier ut med egenpåhittade semelkoncept. Men varför firar vi egentligen fettisdagen? SVT Nyheter har sammanställt historien om ett av Sveriges mest populära bakverk.

Fettisdagen kommer ur att man skulle förbereda sig för en 40 dagar lång fasta, en från början katolsk sed. Antagligen heter det just fettisdagen för att man skulle äta fet mat för att hålla sig under fastan.

Fettisdagen är inte heller den enda fastlagsdagen, utan en av tre på raken för att bunkra upp inför fastan.

Har inte ett eget datum

Fettisdagen ska infalla 47 dagar innan påsk, datumet kan därför variera och kan infalla som tidigast 3 februari och senast 9 mars.

Semlan själv kom nog till Sverige under 1600-talet från Tyskland och Danmark. Den spreds sannolikt till södra Sverige, som då var en del av Danmark.

Semlan som den ser ut i dag tog troligtvis form under 1700-talet då bagerierna på grund av lägre sockerpriser kunde göra större, runda bullar.

Gotländsk bagare ville ha grädde i semlan

Mandelmassan tillkom först i slutet av 1800-talet, efter att förts in i landet av schweiziska bagare.

Vanan att ha grädde under locket verkar ha kommit i gång först på 1930-talet, då en gotländsk bagare lär ha glatt sig så mycket åt att grädden kommit tillbaka efter kriget att han även spritsade den på sina fettisdagsbullar.

Källa: Boken ”Semlor”/TT

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer