Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Anders Svensson, Språktidningen, förklarar varför det är så provocerande att bli kallad ”ni”.

Därför blir folk så sura av att bli ”niade”

Publicerad

Har det blivit vanligare att bli kallad ”ni” istället för ”du”? Ja, tycker Språktidningens läsare och de tycker inte om det.

3700 av Språktidningens läsare har svarat på frågor om att bli tilltalad med ni. Nästan 67 procent upplever att det blivit vanligare på senare år och över 70 procent reagerar negativt på detta. Resultatet är inte representativt för befolkningen i stort, men klart är att många inte tycker om att bli kallade ”ni” istället för ”du”.

Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, säger att många som upplevde den så kallade ”du-reformen” upplever att det är nedlåtande att bli niad.

– Det var en så tydlig klassmarkör, vi niade alltid neråt, säger han.

Kopplat till ålder

Det var alltså bara personer som inte ansågs ha tillräckligt fina titlar som man kunde kalla för ni. En direktör blev ”direktörn”, medan en gruvarbetare blev ”ni”.

Anders Svensson har under ett halvår tittat närmare på ”niets” historia. Att få fram hårda siffror på om användningen har ökat har dock visat sig vara svårt.

– Det har lite att göra med att niandet är så starkt kopplat till ålder, så när jag frågar personer om de upplever att de blivit ”niade” oftare de senaste fem åren, så har ju personen även blivit äldre under den tiden, säger han.

Bildade ni-föreningar

Men många personer som är för unga för att ha ”du-reformen” (1967) i färskt minne kan ändå bli irriterade av att bli ”niade”.

– I praktiken fungerar det som ett bevis på att jag har blivit medelålders, säger Anders Svensson.

Men niandet har irriterat svenskarna länge. 1993 gjorde Rapport ett halvindignerat inslag om att allt fler unga börjat säga ni till äldre. Och redan på 1850-talet, när yrkestitlar börjat kännas lite omständliga, rådde oenighet i Sverige om man skulle säga ”du” eller ”ni”.

– I Stockholm bildades den första ”ni-föreningen” med enda syfte att främja användningen av ”ni”. På många orter bildades rivaliserande du-föreningar, säger Anders Svensson.

1967 blev Bror Rexed generaldirektör för Medicinalstyrelsen och ville att personalen skulle säga du när de tilltalade honom och att han skulle säga du tillbaka till dem.

Det som brukar kallas reform, var alltså inget formellt beslut och frågan hur man skulle tilltala folk utan titel hade diskuterats länge.

Dagens Nyheter och ett antal myndigheter hade redan innan 1967 ändrat sitt språkbruk.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer