Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Abbie Richards förklarar i tre punkter hur man ska förhålla sig till konspirationer i sociala medier: Vilka sprids just nu, varför är vissa plattformar mer konspiratoriska och hur ska man göra när man träffar på dem? Foto: Abbie Richards/SVT

Därför får konspirationsteorier fäste på Tiktok

Publicerad

Abbie Richards är komiker, miljövetare och researcher och står bakom ”konspirationsteoritriangeln” som blev viral förra året. Under pandemin började hon använda Tiktok och nu har hon en halv miljon följare som ser henne slå hål på konspirationsteorier.

Även den som inte har hört talas om Abbie Richards har kanske sett hennes konspirationsteoritriangel. Triangeln är upp och ner vänd och i botten finns konspirationer som faktiskt ägt rum, som att stora tobaksföretag ljugit om hur cancerogena deras produkter är. I triangelns bas finns teorier hon etiketterar som farliga och helt frikopplade från verkligheten:

Förintelseförnekelse, hemliga sataniska ritualer och konspirationsteorier om att verkliga skolskjutningar är iscensatta.

Foto: Abbie Richards konspirationsteoritriangel.

Under Internetdagarna, som nu pågår, är Richards inbjuden som desinformationsexpert för att prata om varför falsk information sprids så snabbt på Tiktok och andra videobaserade tjänster.

– På de videoplattformar som använder tittningstid för att avgöra om de ska visa innehåll eller inte, kommer konspirationsvideor att gå bra. De är väldigt engagerande på ett sätt som faktabaserade videor ofta inte är, säger hon till Kulturnyheterna.

Se mer i klippet.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer