Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Dimitrij Gluchovskijs sci fi-romaner har nått framgång också som datorspel. Foto: SVT

Metro-författaren: Vi har tagit till oss idén om kalla krigets återkomst

Publicerad

En av nya seklets mest framgångsrika science fiction-serier är ryska Dimitrij Gluchovskijs Metro-trilogi, böcker som också har gjort succé som datorspel. Nu kommer den tredje romanen ut på svenska samtidigt som den tredje delen av datorspelet också släpps.

Dimitrij Gluchovskijs första bok kom ut på internet innan den gavs ut på ett etablerat förlag tre år senare. Metro 2033 översattes till 37 språk och blev den mest sålda science fiction-romanen i Sverige 2009.

Inspiration hämtar han från den enligt honom dystra utvecklingen som just nu pågår i Ryssland.

– Folk längtar tillbaka till en tid då landet var ett imperium som alla var rädda för. Samtidigt pågår nåt liknande i dag i både Väst- och Östeuropa, förklarar Dmitrij Gluchovskij när Kulturnyheterna når honom på telefon från London.

– Vi ser hur nationalistiska och högerpopulistiska partier kommer till makten. Vi ser Trumps framgångar, och vi ser hur nationalister kommer till makten i Polen och Ungern, fortsätter han.

En hopplöst kaotisk framtid

Metroböckerna utspelar sig i Moskvas mytiska tunnellabyrint 20 år efter ett kärnvapenkrig som praktiskt taget har utplånat allt liv på jorden. Den sista spillran av mänskligheten är inlåst i en klaustrofobisk tillvaro. De slåss för sin överlevnad, för föda, luft och husrum. Alltsammans i en hopplöst kaotisk framtid.

– Metro 2035 är framför allt ett försök att analysera vad som har hänt med oss efter annekteringen av Krim. Varför vi med sådan glädje tagit till oss idén om kalla krigets återkomst, säger Dimitrij Gluchovskij.

Spelkritikern: Välgjord dystopi

Det är en välgjord klassisk dystopi, tycker Kulturnyheternas spelkritiker Joachim Sundell, som menar att Gluchovskij gjuter samman ett modernt postapokalypstiskt scenario med 50 år av rysk sci fi-tradition som inleddes med bröderna Strugatskijs roman Roadside picnic (1973) och Andrej Tarakovskijs filmversion Stalker (1979). 

De gamla stationerna i Metroböckerna fungerar som städer med olika ideologier som slåss om dominansen: kommunism, kapitalism och högerextremism. Konceptet med övernaturliga och vagt formulerade hot ligger som ett kvävande täcke över hela metrodystopin.

– Människor hör och ser saker i tunnlarna och huvudkaraktären Artiom kämpar med att skilja på verklighet och fantasi, säger Joachim Sundell.

Allt det, kombinationen av skräck, politik och övernaturliga varelser fungerar också utmärkt som spelkoncept, och Dmitrij Gluchovskilj har personligen engagerat sig i spelen.

Handlar om politiska spänningar

I februari kommer det sista spelet i serien, Exodus. Ett spel baserat på den sista boken i romanserien, och pikant nog ligger spelstudion i Ukraina – ett land som ligger i djup konflikt med Ryssland.

– Gluchovskijs böcker handlar om politiska spänningar. Under tiden man gjort de här spelen har det uppstått en metaberättelse. Hurvida det kommer att återspeglas i spelet, det återstår att se, säger Joachim Sundell.

Gluchovskij har kritiserats för att han i sina spel enligt regeringstrogna medier har jämfört Stalin och Hitler, kommunism och fascism.

– Det finns två eller tre medier där jag kan uttala mig. Att mina åsikter inte får höras i tv struntar jag i, säger Dimitrij Gluchovskij.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer