Efter metoo: Så ska nationalscenerna få bukt med trakasserier

Uppdaterad
Publicerad

Efter höstens metoo-upprop kallade kulturministern upp dom tre vd:arna för Dramaten, Operan och Riksteatern till ett krismöte och krävde handling. Nu ses de igen för redovisning. Så vad har nationalscenerna gjort för att förhindra sexuella trakasserier och diskriminering?

– Vi har redan nu inlett med att inför turnéer ägna de här frågorna betydligt mer tid. För att förstå att händer det något på turné så vidtar vi åtgärder direkt. Och jag tror att det har spelat stor roll, säger Magnus Aspegren, vd för Riksteatern.

Efter uppropen om övergrepp och kränkningar inom scenkonsten sammankallade kulturminister Alice Bah Kuhnke cheferna på de tre nationalscenerna – Dramaten, Operan och Riksteatern, i november 2017.

Kampanjen #MeToo

”Ska vara föredömen”

I dag samlades de igen för att rapportera vilka åtgärdsplaner de kommit fram till efter ett krav från regeringen, som i december presenterade en lista på tio punkter med åtgärder riktade till kultursektorn. Möten kommer att hållas kontinuerligt, till kulturministern anser att det inte längre behövs.

Vad är målet med de här återkommande mötena? 

– Att vi ses och att jag följer upp det som de säger att de ska göra och vill göra är ju ett sätt för mig och regeringen att säkerställa att förändring sker. Våra Nationalscener ska inte enbart vara arbetsplatser där lagar och regler följs. De ska ju också vara föredömen för kultursektorn i stort, säger Alice Bah Kuhnke (MP) till Kulturnyheterna.

Visselblåsare

Dramaten har bland annat upprättat en så kallad Whistleblowerfunktion, med möjlighet att anmäla och berätta anonymt. 

– Vi har även anlitat externt stöd för den som behöver, genomfört obligatoriska chefsutbildningar och uppdaterat våra policys och riktlinjer om kränkande särbehandling och trakasserier, säger Dramatens vd Eirik Stubø, som tidigare pekat på att den största uppgiften för teaterns ledning är att ta död på den tidigare rådande tystnadskulturen.

Kränkningar i app

På Operan har man haft medarbetarsamtal med samtlig personal och ska även under våren använda sig av en app från företaget Clusjion. Ett digitalt verktyg där anställda under en månad i vår kan berätta om kränkande beteenden och händelser, även där anonymt. 

– Vi kan på så sätt få en kontinuerlig mätning under en period hur man upplever arbetsmiljön på operan. Varje medarbetare formulerar själv dagens upplevelser, säger Operans vd Birgitta Svendén.

”Börjar se de konkreta fallen”

I Riksteaterns senaste medarbetarenkät är det fler än tidigare år som har sagt att man på något sätt känner sig kränkt eller särbehandlad. För att reda på orsakerna har teatern inlett möten med facket varannan eller var tredje vecka.

– Det är där vi börjar se de konkreta fallen. Det finns ju mycket som man vet om bland personalen men som man kanske inte är helt mogen att slänga fram. Det måste ju vara personen i fråga som det har hänt som gör en anmälan. Men vi kan mer se var det här sker och bli mer konkreta, säger Magnus Aspegren.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Kampanjen #MeToo

Mer i ämnet