Av de 1154 böcker som översatts till svenska under 2014 var 827 översatta från engelska. 84 böcker översattes från franska, vilket är det näst populäraste språket.

Det är inget nytt fenomen att engelska böcker dominerar marknaden för översatt litteratur. Det har varit så i årtionden. Men allt mer av världslitteraturen bakas också in under detta språk.

–  De mest intressanta asiatiska och afrikanska författarskapen skriver ofta på engelska. Det har att göra med att de är universitetsutbildade och har studerat i länder som England, USA och Indien. Det ger också en större bredd på berättelserna för att de utspelar sig i kontinenter där vi inte har läst så mycket intressanta böcker ifrån tidigare, säger Håkan Bravinger, förläggare på Norstedts.

Mindre förlag ger ut nischad utländsk litteratur

Även om engelska böcker är vanligast att översätta till svenska finns det allt fler mindre förlag som hjälper till och breddar utbudet med sin utgivning. Det menar John Swedenmark, styrelseledamot i Författarförbundets översättarsektion:

– Förr fanns det en stor läsande publik som läste ungefär samma, så en översättning kunde gå ihop rätt bra och ge vinst i en ganska stor upplaga. Nu är det nördar som ger ut böckerna och som har ett specialintresse för ett land, en fråga eller en politisk åskådning som står för utgivningen.

Trenderna inom den översatta litteraturen rimmar väl med det ökade antalet författare som skriver på engelska och de ämnen som de hanterar.

– Uppgörelsen med det koloniala arvet, yttrandefrihet och människorättsfrågor är några av de teman som finns i böcker som översätts. Den översatta skönlitteraturen är en viktig politisk kunskapskälla och har alltid varit. Till exempel så avslöjades Sovjetunionen inifrån av skönlitteraturen, säger John Swedenmark.

Svårt att nå ut till läsarna

Det finns dock ett problem med att de mindre förlagen står för utgivningen. Det är svårare för dem att nå ut med sina böcker, eftersom de inte har medlen till att marknadsföra och få ut sina böcker till bokhandlarna.

– Jag tycker det är så synd att det finns folk som inte vet om att de här böckerna finns. Det skulle vara bra om det fanns något sätt så att folk kunde få reda på de här sortens böcker. Ju smalare böcker som ges ut, desto mindre chans är det att de blir recenserade i dagspressen, säger John Swedenmark.

– Nu ser vi en bokbransch som har det ganska tufft, en tidningsbransch som har det ännu tuffare vilket kan göra det svårare för läsarna att nå fram till böckerna. Alla vill bestämma själva vad de vill prata, diskutera och läsa och det måste man respektera som förlag. Det man kan göra är att tillgängliggöra det efter bästa förmåga, säger Håkan Bravinger.

Håkan Bravinger tror däremot att det är bra att utgivningen har breddats och att många av de mindre förlagen kan finna sitt speciella område.

– Jag skulle säga att det är hälsosamt för alla i branschen och alla läsare att det finns olika typer av förlag. Ju fler olika förlag det finns, desto bättre. Att vara nischad med en språklig inriktning eller geografisk inriktning kan förenkla den verksamheten och det kan jag se som positivt.

Kommersiell och litterär litteratur

Norstedts som är ett av Sveriges största förlag har två inriktningar när det gäller litteraturen de ger ut. Den kan delas upp i kommersiell och litterär.

– Sett till den kommersiella litteraturen är det klart att man köper in den för att man tror att den kan nå många läsare, men idag är den kommersiella litteraturen som är skriven på svenska så mycket starkare att vi inte behöver importera lika mycket. När det gäller det litterära tror jag att vi alltid har ett behov att översätta starka litterära texter till svenska för det berikar också vår svenska litteratur på ett väldigt viktigt sätt, säger Håkan Bravinger.

Intresset för världslitteraturen varierar också menar Håkan Bravinger, så det är inte särskilt lätt att kombinera den kommersiella litteraturen, exempelvis deckare, med den litterära. Läsarna i den senare kategorin är ofta intresserade av olika språkområden och vänder sig till böcker som utspelar sig på ovanliga platser.

– Den kommersiella litteraturen har inte alls det intresset. De vill ha storyn och de är ofta fast i det västerländska tänkandet skulle jag säga. Vill man läsa en indonesisk deckare? Njaa, jag tror inte att det är samma intresse för att se det rent nyskapande i det.

Men varför är det inte det just den kommersiella litteraturen som marknadsförs av de större förlagen?

– Det finns en villfarelse att man kan sälja vad som helst med mördande reklam, men det stämmer inte. Du kan marknadsföra hur du vill, hur stort, vitt och brett, men det kommer att bli resultatet som du förväntade dig. De litterära böckerna sprids bäst genom mun till mun-metoden, det vill säga att du läser en bok och tipsar andra om det. Det är egentligen den bästa reklamkampanjen för all litteratur.

Resa genom litteraturen

John Swedenmark har däremot en dröm om hur man kan överbrygga glappet mellan utgivningen och läsaren. Istället för att se vad efter vilka böcker det skyltas om kan den nyfikna läsaren till exempel besöka en hemsida som hjälper den att finna litteratur som tar en till världens alla platser.

– Jag drömmer om någon form av internetgrej där man kan hitta fram till saker som man skulle gilla. Att man ska kunna söka på land och att det ska vara en självklar tanke att man kan resa genom att läsa. Det är en stor bokhandelskedja som har det som slogan, problemet är bara att det är chartertrafik. Det går bara till vissa bestämda mål och medelklassmiljöer, säger John Swedenmark.