Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Smartare handel med fejkade Facebookfans

Antalet Facebookanvändare som gillar ett företags tjänster kan vara kraftigt överdrivet. Marknaden för fejkade ”gilla”-markeringar blir allt smartare. Foto: Skärmdump från ett av de företag som säljer fejkade Facebook-likes.

Fejkad popularitet på Facebook blir en allt mer förfinad bluffmarknad. Företag som vill verka större än de är kan köpa tusentals ”gilla”-markeringar för småsummor.

Företag med egna sidor på Facebook kan verka enormt populära. Men i många fall är antalet fans en ren bluff. Handeln med fejkade ”gilla”-markeringar, så kallade likes, har tagit snurr i Sverige.

Idag finns en uppsjö av sajter som hjälper företag att verka mer populära än de är. Prislistorna börjar kring femhundralappen. För det får man omkring 300 nya likes till sitt företags Facebooksida. Någon övre gräns för hur många fejkade fans man kan köpa verkar inte finnas.

Robert Andersson, som jobbar med marknadsföring i sociala medier, har tittat närmare på de företag som säljer falska ”gilla”-markeringar. Han säger att det finns två sätt att gå tillväga.

– Antingen skapar man massor av falska Facebookprofiler, påhittade personer med svenska namn. Eller så bygger man in ett script i till exempel spel på nätet, där användarna måste trycka ”like” för att komma till nästa nivå i spelet. Det framgår inte vad de gillar, det är dolt, säger han.

Låtsasfans i Asien

På sin sajt Facebookskolan samlar Robert Andersson in statistik från flera tusen svenska företags Facebookprofiler. Han menar att han ofta sett företag som plötsligt fått massor av nya ”gilla”-markeringar utan tydlig orsak.

– När jag tittade på vilka personerna var som gillat dem fanns flertalet i Asien, trots att sidorna tillhörde svenska företag och kommunicerade på svenska. Ser det ut så kan jag säga med 99 procent säkerhet att företaget har köpt likes, säger han.

Exakt vilka företag som köper likes vill Robert Andersson inte säga. Men majoriteten är enligt honom företag inom tre branscher – marknadsföring, e-butiker och sms-lån. Han lyfter särskilt fram ett marknadsföringsföretag som har över 20 000 fans på Facebook.

– De är jättestolta över det. Men när man tittar i statistiken på hur aktiva personerna som har gillat dem är, så är bara trettio personer aktiva användare.

Inte bra i längden

Det kan verka frestande för företag att pumpa upp sin popularitet. Men de enda som i längden vinner på fenomenet är de företag som säljer blufftjänsterna, menar Robert Andersson.

– Som företag vill man ha koll på sin Facebookstatistik. Man vill veta vad ens fans gillar, och var de är aktiva. Det förlorar man om man köper likes. Att tro att det bara handlar om att ha många likes är en grov missuppfattning.

Själv har Robert Andersson, något otippat, 300 falska likes på den egna Facebookprofilen. De dök upp efter att han skrivit ett blogginlägg om likes-försäljningen.

– Jag har ju skrivit om det här problemet ett antal gånger på min blogg. Det var väl något av företagen som ville säga mig något, säger han.

Reklamombudsmannen: ”Inte korrekt”

På sistone har företagen som säljer tjänsten blivit bättre på att få gillandet att verka äkta. Flera av de företag Kulturnyheterna undersökt erbjuder på sina sajter ”100% svenska likes”.

Reklamombudsmannen Elisabeth Trotzig menar att försäljningen av likes kan strida mot branschens självsaneringsregler. Däremot har hon aldrig prövat saken, eftersom ingen anmälan har lämnats in.

– Det låter inte korrekt. Enligt reglerna ska formulär som man använder i marknadsföringen, vilket Facebook-likes kan sägas vara, vara äkta, relevanta och frivilliga. Det verkar inte stämma in på det här, säger hon.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer