Feelgood är stort på bokmässan i Göteborg i år. Mässans programblad pryds av den brittiska storsäljaren Jojo Moyes. Suget efter mysiga miljöer med vinmingel, kärleksnätter och lyckliga slut verkar stort. För förläggaren Pia Printz började det för åtta år sedan när hon kände ett behov av att skapa en motvikt till krim-genren.
– När jag vill läsa en bok så har jag inte lust att läsa om skändade kvinnolik utan då läser jag hellre om oväntad vänskap över åldersgränserna eller om någon mysig kärlekshistoria på ett café i Cornwall, säger Pia Printz som tillsammans med Anna Levahn driver förlaget Printz publishing.
Finns det ämnen som man inte kan skriva om i feelgood?
– Barn som dör känns ju inte så feelgood. Men det är klart att man kan göra det ändå. Det beror ju på hur man skriver det, säger förläggaren Pia Printz.
– Om man kan lägga ifrån sig boken med en känsla av att världen är rätt fin ändå och om den är skriven på det sättet, med människokärlek.
Lukrativ genre
Bokförsäljningen ökar i Sverige – och orsaken till det är bland annat ljudböckernas framfart. Och där är feelgood en stor och uppskattad genre. Så det är kanske den typen av litteratur som vi kommer att se mer av – i och med att den är så kommersiellt och ljudligt gångbar.
– Ljudboksformatet är ju beroende av hur en historia är berättad. Man kan ju se att vissa typer av litterära verk med många karaktärer och komplext berättande är lite svårare att lyssna till, säger Otto Sjöberg, vd för förlaget Norstedts som nyligen köpte upp Printz publishing.
”Slagsmål om böckerna”
Pia Printz ser en stark trend för måbra-litteraturen i år även internationellt, vilket skapar en hel del konkurrens.
– Det är ju det här vi har gjort i åtta år, ska alla andra göra det också? Då blir det slagsmål om böckerna. Men det får vi tåla, säger hon.