Nyfilmatiseringen bjuder på rena virvelvinden av populärkulturella referenser. Vissa subtila, andra som siktskymmande blaffor – och det tidstypiska soundtracket med bland annat ”The Cure” och ”The Cult” ger i alla fall mig lite högre puls.
Ja, hela filmen är ju egentligen en referens. Precis som i modevärlden går trenderna i cykler – med skillnad då att det går mycket snabbare där. I den rörliga bild-branschen tittar man fortfarande på 80-talet. Det är från det decenniet som man främst hämtar sina remakes-offer, från ”Bladerunner” till ”Conan Barbaren”.
Och så har vi ju den nutida och framgångsrika TV-serien ”Stranger Things” som inte är en remake, men väl baserar hela sin existens på Stephen King-stämningar från 80-tal. Ja, så håller det på. Filmnörderi i en evigt pumpande cirkelrörelse.
LÄS MER: ”Det” – mest inkomstbringande skräckfilmen någonsin
1980-talet var ju också tiden då just nördarna började ta revansch, så gör de även här.
Barn försvinner i den lilla eländestyngda staden Derry, och har gjort så i hundra år. Sex grabbar, och en tjej, i 13-årsåldern (Loser-gänget kallat) är de enda som ser vad som händer och som vågar ta upp kampen mot den tydligt grasserande ondskan.
Samtidigt som de fajtas för sin existens har de stans brutala mobbargäng i hasorna, och föräldrarna är verkligen inte till någon hjälp, tvärtom. De är antingen mentalt frånvarande, störande possessiva eller begår övergrepp på sin avkomma.
LÄS MER: Clowner protesterar mot ”Det”
Det är sålunda en trasig samling barn/unga tonåringar som går i clinch med Pennywise. Vi lär oss att monstret livnär sig på deras värsta rädslor och fobier, och den sedelärande sentensen är, som det brukar i genren, att man ska gå emot sina nojor – vilket gör att man kan se ”Det” som ett stycke oerhört brutal men ovanligt framgångsrik KBT-terapi.
Det här är rena orgien i skräckeffekter. Det här är ”Det” serverad med Extra Allt. Skräck för den nutida webb-generationen som är vana att få allt. Genast! (och helst gratis).
Den gamla genreregeln att man inte ska visa monstret förrän i tredje akten, skiter man högaktningsfullt i här, istället brassar man på så till den milda grad att det går akut inflation i skrämsel. Vid en-timmes-sträcket har jag redan blivit blasé. Och då är det en dryg timme kvar…
Men okej, snyggt och välskapt är det ändå, och under allt sprutande blod döljer sig ett rätt gulligt drama om vänskap, men man ska nog vara en mycket yngre och mindre luttrad biobesökare än undertecknad för att ”Det” ska ge full adrenalinutsöndring.
Kommer ni ihåg den virala killer-clown-hysterin som rullade igång för ganska exakt ett år sedan i USA? – sannolikt ungefär samtidigt som den här skräckisen var färdiginspelad. Man kan ju spekulera i huruvida clownvågen startade i ett brainstormingmöte hos filmbolagets PR-avdelning eller ej, men klart är att man kan surfa på den, hela vägen till banken.