Ann Petrén och Bianca Kronlöf Foto: TT

Vill stoppa ytliga frågor på röda mattan

Uppdaterad
Publicerad

De är några av världens bästa skådespelare. Men får svara på frågor om kläder. Nu vill en ny kampanj stoppa idiotiska frågor till kvinnor på röda mattan. Svenska skådespelarna Ann Petrén och Bianca Kronlöf ser en ökad – och jobbig utseendefixering i branschen.

Under Dolby-teaterns tak delas Oscarsstatyetter för förra årets bästa filminsatser ut.

Utanför teatern får kvinnliga vinnare, och förlorare, svara på frågor om klänningar och hår. Både på röda mattan och under presskonferensen efter galans slut.

Så lyder traditionen.

När Jennifer Lawrence vann en Oscar för Bästa kvinnliga huvudroll 2013, bara 22 år gammal, bestod majoriteten av frågorna om klädförberedelser.

Skådisens svar blev en Youtube-hit:

– Vad menar du? Jag gick upp, tog en dusch och satte på mig klänningen, fixade håret och sminket, blev klar, klev in i bilen och åkte till Oscarsgalan.

Riktas till media

Kampanjen #AskHerMore (fråga henne mer) vill nu påverka medierna att prata om annat än yta med kvinnliga yrkespersoner.

Den amerikanska jämställdhetsrörelsen The representation project ligger bakom initiativet.

”Till och med på Oscarsgalan, där de bästa prestationerna inom film belönas, fokuserar ofta reportrar mer på en kvinnas utseende, än vad hon har åstadkommit” skriver rörelsen på sin hemsida.

Kampanjen har fått spinn. I en Youtube-video uppmanar bland andra skådisen Heather Morris, känd från tv-serien ”Glee”, tittare att använda hashtaggen.

Bettraktas som objekt

I Sverige är röda-mattan-hetsen kring kvinnors utseende inte lika påtaglig som i Hollywood. Men den finns, tycker skådespelarna Bianca Kronlöf och Ann Petrén.

– Det är klart att det är ett fenomen. Jag tänker framförallt på mig själv, hur jag blir. Jag och Tiffany (Kronlöf) pratade liksom, ”vilken del av min kropp ska jag dölja och vilken borde filmas”. Jag tänker att man måste skydda sig själv när de där frågorna ställs. Säga ”vilken idiotisk fråga”, säger Bianca Kronlöf.

Hon tror att frågorna om yta tyder på bristande respekt för yrkesgruppen.

– Skådespelare bettraktas inte som någonting aktivt, utan som objekt. Jag har fått frågor om vad saker jag har på mig kostar och hur jag sköter min hy. Då ser jag det som att jag både har ett ansvar att säga att jag tycker det är jobbigt, och inte ljuga och säga att jag inte bryr mig alls.

”Märks ganska rejält”

Bianca Kronlöf tilldelades fyra getingar för sin klädsel under Guldbaggegalan. Det är hon glad för, men konstaterar att män och kvinnor inte klär sig på lika villkor.

– Det är klart att jag som kvinna har andra blickar på mig. Roy Anderssons frisyr skulle aldrig bli utvärderad, säger hon.

Ann Petrén hade på sig en herrkostym när hon delade ut pris till Bästa manliga skådespelare under Guldbaggen 2005. Tio år senare tycker hon att glamourhetsen blivit värre.

– Det märks ganska rejält. På filmpremiärer och galapremiärer när det står en massa press och fotograferar. Då poserar alla. Jag har också gått på en massa galor, och tycker inte att det är fel att klä upp sig för att hedra ett sammanhang, men jag tycker att det är bisarrt när det blir en modevisning, säger hon.

”Är absurt”

Kvinnliga skådespelares klädsel i det privata har genererat en konsumtionshets, anser Ann Petrén.

– Det är helt absurt, och där tycker jag att media hjälper till. Allt går generellt i den riktningen. Media gillar att skildra skådespelare genom annat än vad de är bra på. Det kända ansiktet ska kunna ge svar på vad som helst. Det är väldigt lite frågor man får om sitt hantverk. Den här maskeraden när alla ska klä ut sig har inte med jobbet att göra. Det är klart att det blir en objektifiering.

Och det kan få konsekvenser, tror Ann Petrén.

– Jag tycker att det är problematiskt, för det kryper kanske in i verksamheten. Det är fruktansvärt att det ska handla om det där. Hur man ser ut, säger hon.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.