I en filmhöst som präglats av biopics och dokumentärer bryter Helena Bergströms färgglada cirkusfilm av. Hugo drabbas av sorg, cyklar in i en gris och vaknar i en cirkusvagn. Resten av berättelsen utspelar sig i cirkussällskapets egna värld.

– Jag använder mig av cirkusklyshan, men jag bryter den också. Det handlar inte om en cirkus i grunden utan om något helt annat. Cirkusen är backdrop, vi kan ha en allvarlig scen samtidigt som det flyger en människa i en trapets som gör femton volter ovanför våra huvuden.

En arg clown

Cirkusens givna stjärna – clownen – har gått från rolig, till sorgsen till läskig genom populärkulturen. Helena Bergström har med en arg clown som gestaltas av Johan Widerberg.

– Framför allt är han ju en människa, det är alla i grunden, varför han är arg som människa förstår man när man ser filmen. Sen råkar han vara clown, vi tar upp det här med att förr i tiden tyckte man om clowner, men det gör man ju inte nu, säger hon.