Filosofen Jonna Bornemark: ”Icke-vetande är både frihet och ångest i samma andetag”

Förpappring och räknemani: Hur ser renässansfilosoferna på vår samtid?

Publicerad

Kan renässansfilosofer hjälpa oss att förstå dagens våg av utbrändhet? Det kan de, menar filosofen Jonna Bornemark i sin nya bok Det omätbaras renässans – en uppgörelse med pedanternas världsherravälde.
– Det blir en typ av livsdränering när vi inte längre står i kontakt med det levande utan fryser världen, säger Jonna Bornemark till Kulturnyheterna.

I sitt arbete på Södertörns högskola har filosofen Jonna Bornemark utbildat människor som arbetar med människor – sjuksköterskor, poliser, personal inom socialtjänsten bland annat. Och det var berättelserna om hur dessa yrkesgruppers arbete allt mer kommit att handla om papper, snarare än människor, som fick henne att börja fundera på vilka värderingar och vilken människosyn som styr dagens yrkesliv.

I boken Det omätbaras renässans – en uppgörelse med pedanternas världsherravälde går Jonna Bornemark därför tillbaka till filosofer från renässansen för att förstå vad som har hänt.

– ”Jag måste lägga mer och mer tid på att fylla i papper, fast jag vill lägga tid på människorna”: Den gigantiska stress och våg av utmattningssyndrom som vi ser idag kommer mycket från den problematiken i det synsättet, säger hon.

”En typ av livsdränering”

I boken har hon därför genom de tre filosoferna Nicholas Cusanus (1401-1464), Giordano Bruno (1548-1600) och René Descartes (1596-1650) försökt förstå vår samtid.

Det handlar om att kroppen skildes från själen. Men också om att vårt förnuft delades i två: En del som kan räkna, och en annan del som kan reflektera, lyssna in och vara öppen för livets förändringar. Problemet idag är att det bara är den ena delen som anses viktig – räknandet.

– Då blir det en typ av livsdränering, när vi inte längre står i kontakt med det levande, utan fryser världen, säger Jonna Bornemark. Det är det som fundamentalister gjort i alla tider, man har på förväg bestämt vad som är värdefullt och viktigt, säger hon.

Giordano Bruno (1548-1600), René Descartes (1596-1650) och Nicholas Cusanus (1401-1464)

”Ett klassiskt filosofiskt tema”

För de gamla tänkarna var det självklart att det fanns saker som människan aldrig kommer att kunna veta, ett icke-vetande. Det är i dag för många en främmande tanke.

Finns det en skräck i dag för icke-vetandet?

– Absolut, det hör till hela moderniteten, säger Jonna Bornemark. Vi har reducerat icke-vetandet till små pusselbitar som vi ännu inte vet, men som ska passa in i den färdigorganiserade världen.

– Det är ju det som gör livet spännande, att jag inte redan vet vad den andra människan kommer att göra. Att vi inte vet vad det är att vara en levande människa, utan det är någonting som vi måste undersöka. Icke-vetande är både frihet och ångest i samma andetag och det är ju ett klassiskt filosofiskt tema.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer