Foto: SVT

Idel män får göra SVT:s julkalendrar

Uppdaterad
Publicerad

SVT ska jobba för jämställdhet när man producerar film och TV. Ändå regisseras 70 procent av SVT:s egna serier av män – och julkalendern har inte gjorts av en kvinna sedan 2001.

Jämställdheten sviktar inom svensk filmproduktion, det kunde Kulturnyheterna berätta om nyligen. Svenska filminstitutet ger nio av tio av de största filmstöden till män, visade vår kartläggning, trots att SFI har en jämställdhetspolicy.

Men ett liknande mönster finns även på Sveriges Television. SVT drama är en maktinstitution inom svensk filmproduktion, som går in med pengar och samproducerar bland annat långfilm och TV-serier. Det senaste året har 70 procent av de SVT-producerade serierna som sänts varit regisserade av män.

Christian Wikander, programchef för SVT drama, säger att det är svårt för SVT att bestämma över regissören bland långfilmerna. När det gäller SVTs egna produktioner, TV-drama, har man lättare att påverka.

– När vi gör TV-dramatiken, där vi är med och startar utvecklingen, kan vi vara mycket tydligare med att vi vill ha kvinnliga regissörer. Vi siktar på att fördelningen ska bli 40/60 och den balansen tror jag att vi kommer att uppnå i år, säger han.

”Det finns för få”

Trots detta syns de riktigt mörka siffrorna för kvinnliga regissörer i en av SVT:s helt egenproducerade serier, nämligen julkalendern. De senaste elva åren har alla julkalendrar regisserats av män. Under de senaste 20 åren har bara två kalendrar haft en kvinnlig regissör.

– Jag kan inte svara för de senaste 20 åren, bara de fyra år jag haft ansvar för. Problemet är att samhället satsar för lite på kvinnliga regissörer, så det finns för få, säger Kristina Colliander, programchef på SVT barn och ungdom i Stockholm.

Kvotering kan vara lösningen

Kristina Colliander säger att de jobbar mycket med könsfördelningen på SVT barn och ungdom, men just när det gäller julkalendern har de inte varit tillräckligt bra.

– Ibland har vi en lista på tio kvinnliga regissörer vi vill ha och så är det ingen som kan eller har tid och då får vi ta en man. Sen måste det ju självklart vara någon som har känsla för berättelsen.

Målet om att tillsätta hälften män och hälften kvinnor är bra, tycker Kristina Colliander. Nu säger hon att det kan bli aktuellt med kvotering.

– Jag tycker att det är bra att vi kvoterar, jag tror att det kan bli ett styrmedel.

2012 Mysteriet på Greveholm – Grevens återkomst (regi Dan Zathraeus)

2011 Tjuvarnas jul (Stefan Roos och Per Simonsson)

2010 Hotell gyllene knorren (Mikael Syrén)

2009 Superhjältejul (Carl Englén)

2008 Skägget i brevlådan (Fredrik Boklund)

2007 En riktig jul (Simon Kaijser)

2006 Lasse-Majas detektivbyrå (Henrik Georgsson)

2005 En decemberdröm (Tomas Alfredson)

2004 Allrams höjdarpaket (Simon Kaijser)

2003 Håkan Bråkan (Carl Åstrand)

2002 Dieselråttor och sjömansmöss (Jakob Söe-Pedersen)

2001 Kaspar i Nudådalen (Maria Weisby och Åsa Kalmér)

2000 Ronny och Julia (Christjan Wegner)

1999 Julens hjältar (Stephan Apelgren)

1998 När karusellerna sover (Arne Lifmark)

1997 Pelle Svanslös (Mikael Ekman)

1996 Mysteriet på Greveholm (Dan Zathraeus)

1995 Jul i Kapernaum (Tomas Löfdahl)

1994 Håll huvet kallt (Filippa Wallström)

1993 Tomtemaskinen (Torbjörn Ehrnvall)

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer