Ingrid Pollard föddes i Guyana men flyttade som barn till England på 50-talet. Hennes pappa hade en kamera och tog mycket bilder på familjen. Det väckte dotterns intresse för fotografi. Hon började fota själv och fick bra feedback från vänner och bekanta. Men det var först i 30-årsåldern som hon bestämde sig för att ta steget till att utbilda sig till fotograf.
– Jag visste alltid att jag ville jobba konstnärligt. Men visste inte hur jag som svart kvinna skulle ta mig dit, berättar årets mottagare av vad som anses vara ett av världens mest prestigefyllda fotopris.
Priset har delats ut sedan år 1980, för “framstående fotografisk gärning”. Ingrid Pollard är den tredje icke-vita kvinnan i rad som får priset – efter indiska Dayanita Singh (2022) och amerikanska Carrie Mae Weems (2023).
– Jag är hedrad, många av de tidiga pristagarna var mina förebilder, säger Ingrid Pollard.
Utmanar vedertagna idéer
Ingrid Pollard ser sig själv främst som en historieberättare. Hon fick stor uppmärksamhet på 80-talet för sina serier om den engelska landsbygden. I projekten “The Cost of the English Landscape” (1989) och “Seventeen of Sixty Eight” (2019) ifrågasatte hon vedertagna idéer om engelskhet och bilden av landsbygden som en plats enbart för vita britter. Bilderna är laddade med en stark symbolism kopplad till ras, nationalitet och sexualitet.
– Jag vill rikta ljuset på de små detaljerna, det som finns där men inte verkar synas, säger hon.
En förebild
1998 var Pollard med och grundade konstnäragenturen “Autograf “, med syfte att hjälpa unga svarta talanger att nå ut med sin konst och hon blev därmed förebild för många. Med prestigefyllda hasselbladsmedaljen i fickan och en prissumma på två miljoner kronor kan hon nu hjälpa ännu fler att förverkliga sina konstnärliga drömmar.
