Svampen i Örebro, Läppstiftet i Göteborg, Stockholms universitet och Stockholm Waterfront. Kan en byggnad vara ful? Foto: TT

Jakten på Sveriges fulaste byggnad

Uppdaterad
Publicerad

Det finns fula hus. Åtminstone ”vräkiga” och ”vulgära”. Det slår professorn i arkitekturhistoria, Fredric Bedoire, fast.
Vilka de är, är svårare att peka ut. Utan att göra någon arg. Kulturnyheterna har pratat med Carina Sundqvist, guide till osnygga byggnader i Göteborg.

Köpcentret Nordstan och Friskväderstorget i Biskopsgården är stopp när Carina Sundqvist ordnar stadsvandringar i Göteborg. Det handlar om guidade turer till ”fulhet”. Kul att prata om, så här när Kasper Salin-priset, till svenska byggnader av hög arkitektonisk klass, delas ut.

– Jag är utbildad inom arkitektur, historia och stadsutveckling. Jag kände för att skapa någonting som provocerar, och alla har väldigt mycket åsikter om fint och fult, säger hon.

Betongblocken tog över

En stor del av den arkitekturhistoria många anser vara ful, utspelar sig enligt Carina Sundqvist under miljonprogramseran.

– De drygt tio åren under det byggdes miljonbostäder i Sverige, varav mycket är från 70-talet, ser ut som betongblock. Betongelementen göts i fabrik och skjutsades ut. Utan ambition om att det skulle se snyggt ut.

Kommer att ångra oss

Betongen brakade in när det skulle gå undan, och sten, tegel och trä spelat ut sin mode- eller funktionsroll.

– Allt ser likadant ut och det finns ingen omtanke om några detaljer. Vad som är fult och fint går i cykler. På 30-talet, när funkis slog igenom, tyckte man att 1800-talets byggnader med pråliga detaljer var jättefula. Man tog ner 50 år gamla hus och ersatte dem med funktionella byggnader. Nu vill alla bo i stenhus med snygga detaljer, säger Carina Sundqvist.

– Det är samma ska nu. Vi kanske inte river så mycket men vi bygger i hög hastighet. Billiga och enkla plåtfasader ersätter glashusen vi sett mycket av under 2000-talet. Det tror jag att vi kommer att ångra om ett tag: varför byggde vi inte mer långsiktigt och miljömedvetet?

”Stockholms fulaste hus”

Fredric Bedoire är professor emeritus i arkitekturhistoria. I flera år undervisade han på gamla arkitekthögskolan på Östermalm i Stockholm.

– Jag tycker att det är ett oerhört vackert hus, men av allmänheten bettraktas det ofta som fult. Taxichaufförer brukade kalla det för ”Stockholms fulaste hus”, men det ligger verkligen hos betraktaren, säger han.

”Finns riktigt dåliga arkitekter”

Med respekt för betraktare och subjektiv smak – går det ändå att slå fast vissa byggnader som oprofessionella, dåliga och eventuellt direkt ”fula”. Den som vill ge sig i kast med att ful-etikettera, bör dock överväga skillnaden mellan fult och felplacerat. 

– Ibland kan någonting vara vackert i det fula också. Waterfront (konferenscenter i Stockholm), uppfattar många som fult. Men man kan också tänka att det är felplacerat, säger Fredric Bedoire.

– Sedan finns det sådant som är illa gjort. Dåliga proportioner och avsaknad av arkitektonisk kvalitet. I Södra stationsområdet (Stockholm), som byggdes på 1980-talet, är riktiga missfoster. Det var postmodernism, man ville pröva någonting annat och hamnade fel. Och så finns det vräkiga hotell i Åre. Vulgära. Det finns riktigt dåliga arkitekter.

Vulgärt och vräkigt till trots, drar sig Fredric Bedoire från att använda just ordet ”ful”.

– Någonting kan vara inkompetent, men inte fult. Vackert, det är lättare att säga.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer