Kitty fyller nitty – tonårsdetektiven har löst fall sedan 30-talet

Uppdaterad
Publicerad

Deckartjejen Kitty Drew firar 90 år av lösta mysterier. Hon är den modiga detektiven som vill inspirera barn till självständigt tänkande. Men 90-åringen verkar inte riktigt hänga med i moderniseringen.

I Sverige känner vi igen flickdetektiven från ungdomsböckerna som Kitty Drew, i engelskan Nancy Drew. De tidigare böckerna berättar om en 16-åring som inte går i skolan och bor med sin pappa som är en inflytelserik advokat. Kitty är en modig mysterielösare som lever både ett välbeställt och spännande liv.

Kitty har satt sina spår inom populärkulturen och hon syns både i nya spel, filmer och tv-serier. Birgitta Bellman driver en Kitty-site och är en riktig Kittyfantast.

– Hon är klok, hon är driven, hon är en superhjälte, säger Birgitta Bellman.

Har blivit mer handfallen

Hon läser nu om alla 500 Kitty-berättelser och tycker sig ha märkt av en moderniseringen av Kitty. En förändring hon inte är helt nöjd med.

– Det kan vara lite konstigt med den senaste serien som går i USA just nu där Kitty är väldigt osjälvständig. I den första boken som jag läst blir hon förvånad över att det finns så mycket information på internet. Och då tänker man – men du är ju privatdetektiv, vad hände här? Från att vara coola tjejen på 30-talet så är hon lite handfallen, säger Birgitta Bellman.

Kittyserien grundades i USA på 1930-talet av Stratemeyersyndikatet som ville försöka ge en flicka huvudrollen som detektiv. Förlaget anställde journalisten Mildred Wirt Benson som skrev de första 23 böckerna bakom pseudonymen Carolyn Keene. På så sätt blev hon den som formade Kittys karaktär.

Förbjöds i Norge

Under 40-talet förbjöds Kittyböckerna i Norge av den nazistiska ockupationsmakten. Litteraturvetaren Maria Forselius menar att den självständiga och tuffa flickdetektiven inte passade in i den auktoritära ideologin.

– Samtidigt pågick det en debatt om hur man skulle fostra barn på ett sätt som gjorde att de inte blev så auktoritetsbundna och det var ju andra världskrigets händelser, nazismen, som var bakgrund till den debatten, säger hon.

Efterkrigstidens tankar om barnuppfostran, där självständighet kom att bli viktigare, fungerade väl ihop med barndeckarna. Deckare riktade till barn blev en boktrend och Kitty publicerades för första gången i Sverige 1952 som en del av den trenden.

Se hela reportaget om Kitty-jubileet i Babel, söndag 1 mars i SVT2 kl 20.00 eller på SVT play.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.