En spelplan på 3x3 meter, två operasångare och nyskriven musik av tonsättaren Benjamin Staern. Så gestaltas den gåtfulla konstnären Hilma af Klints liv i kammaroperan Hilma – An opera about hidden art som har premiär den 9 mars på Moderna museet i Stockholm.

Idén till projektet föddes 2013 när operasångerskan och producenten Mette af Klint besökte Moderna museets samlingsutställning med Hilmas abstrakta verk.

Såg musik och rörelse i bilderna

– Jag gick runt där på vernissagen och tittade och insåg att det finns både musik och rörelser i de här bilderna. Eftersom jag själv är musiker och operasångerska tänkte jag: det här måste få bli musik, säger Mette af Klint till Kulturnyheterna.

Konstnären Hilma af Klint (1862-1944) var en av de första kvinnorna som fick studera på Konstfack i Stockholm och efter sin examen försörjde hon sig under många år på sitt då naturalistiska måleri. Precis som för många andra konstnärer under den här tiden väcktes Hilmas intresse för antroposofin och utforskandet av människans innersta väsen.

Gav ingen förklaring

– Hilma var en sökare och en sann sökare är inte så intresserad av vad han eller hon finner, om man ens finner något. Det viktiga för oss har varit att kunna bevara mysteriet intakt, för det gjorde Hilma själv. Hon förklarade inget, hon lade fram mysteriet, säger Mira Bartov, regissör och librettist, till Kulturnyheterna.

Hilma af Klints målningar kom till samband med spiritistiska seanser. Hon beskrev det som att hon hade fått ett uppdrag från andevärlden, och som att hennes hand och pensel leddes av en osynlig kraft. När hon visade sina målningar för antroposofins grundare Rudolf Steiner sade han att mänskligheten inte var redo för dem. Därför gömde hon undan sina verk, och skrev i sitt testamente att de inte fick visas förrän 20 år efter hennes död.

När målningarna sedan ställdes ut slog de världen med häpnad. Hilma af Klint fick epitetet pionjär då hennes målningar hade kommit till långt före konstnärer som Paul Klee, Vasilij Kandinski och Kazimir Malevitj som länge ansågs vara de första att definiera den abstrakta konstgenren.

Hilma af Klints gåtfulla person kom att väcka nästan lika många frågor som hennes konst, men i Hilma – An opera about hidden art är det Hilmas inre som står i fokus, berättar Mira Bartov.

Mer än ett konstprojekt

– Det som händer när man upptäcker en person är ju att alla dyker rätt in i privatlivet. Alla vill veta allt, men det här handlar inte om hennes privatliv utan om henne som konstnär, visionär och antroposof.

Hilma af Klint levde i en tid då man ansåg att kvinnliga konstnärer inte kunde skapa något nytt, bara av avbilda. För Mette av Klint är berättelsen om Hilma på många sätt mer än ett konstprojekt.

– Jag trodde aldrig att jag skulle bli så berörd av konst som jag har blivit av Hilmas konst. Hon kryper verkligen under skinnet på mig, inte minst nu när jag ska gestalta henne. Och hon vågade verkligen gå sin egen väg, säger Mette af Klint