Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
David Lagercrantz berättar att när han jobbade som kriminalreporter var det ett skrå som ibland kallades för hyenor. Foto: SVT/Arkiv

Krimreportern – från hyena till högstatusfigur

Uppdaterad
Publicerad

Under 2000-talet har kriminaljournalistiken fått högre status, bland annat tack vare true crime-dokumentärer, poddar och djuplodande reportageböcker. Men även politikerna, som diskuterar kriminaliteten i samhället har varit delaktiga i att höja genren till nya höjder.

Blodiga detaljer, oskyldiga offer och grymma förövare var givna ingredienser i kriminaljournalistiken även när författaren David Lagercrantz arbetade som kriminalreporter under 80-talet. Löpsedlar och uppslag om nya mord avlöste varandra, men sällan med ett större grepp.

Vad hade jobbet för status när du började?

– Den hade nog ganska låg status. Det var nog också ganska tydligt att det fanns en klassmässig skillnad. Folk med akademisk utbildning sökte sig inte till kriminaljournalistiken på den tiden, säger David Lagercrantz.

En motsatt utveckling

Sedan dess har genren gjort en klassresa. Större fokus läggs nu på att förstå kontexten till ett brott, istället för bara händelsen, menar David Lagercrantz. Som exempel på ett skifte nämner han Gellert Tamas bok Lasermannen, som inte bara fokuserade på en mördare med rasistiska motiv, utan också samhället som formade honom.

Till detta har också true crime-genren blivit en av de mest populära dokumentärserierna och brottspoddar lockar miiljonpublik.

– Om man tänker att journalistik idag handlar om nyhetsdygnet och att allting går väldigt, väldigt fort, så har kriminaljournalistiken gått i  motsatt utveckling. Man tenderar att ligga kvar väldigt länge i historierna. Hade vi gjort Thomas Quick-historien idag, och inte 2008, så hade vi legat på sex timmars dokumentärserie på SVT, säger Jenny Küttim, som arbetar som grävredaktör på SVT.

Ett politisk slagträ

Samhällsdebatten just nu handlar mycket om kriminalitet, vilket kan ha påverkat Ulf Kristersson och Jimmie Åkessons val av facklitterär favorit på Bokmässan. Båda två tipsade om varsin bok inom genren.

– Kriminaljournalistiken har blivit nav i den politiska debatten. Idag handlar mycket av det politiska samtalet om klaner, gängbildningar, skjutningar. Och det gör att kriminaljournalistiken i kraft av bara det, av det politiska strålkastarljuset har fått högre status, säger David Lagercrantz och fortsätter:

– Man kan se att kriminaljournalistiken är en spegel av vår tid. På 70-talet var de ondaste av dem alla de ekonomiska brottslingarna. På 80-talet var det fokus på knark och pedofili. Nu så har vi ibland, vilket är lite obehagligt, känslan av att ondskan, kriminaliteten, kommer utifrån med den stora invandringen. Så varje tid har sitt eget perspektiv på brott och det påverkar också kriminaljournalistiken, säger han.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer