Anna Teljfors är risk- och kriskommunikatör och har varit med och tagit fram MSB:s krislista, som finns i broschyren “Om krisen eller kriget kommer”. Enligt henne beror det på flera olika faktorer att kulturen inte står med på dagens krislista.
– Vi tänker först och främst att det är tråkigt med en statlig lista på hur man ska roa sig, ett sådant land är inte Sverige.
Men även om ni inte rekommenderar en specifik kulturyttring, varför har ni inte med nånting om kultur över huvud taget?
– Därför att vi publicerade den 2018. Då var det väldigt mycket annat som skulle med, för att få människor medvetna om att en kris kan hända.
Större krismedvetenhet idag
Anna Teljfors menar att vi i Sverige idag, efter både pandemi och kriget i Ukraina, har en helt annan och djupare förståelse av vad en kris kan vara.
– Det är möjligt att vi nu i en ny version, när människor vet mer om krisen, får ha med kulturen i någon form.
MSB som myndighet bildades 2009 och det är inte så att deras krislista haft kultur med för att sedan tas bort. Men författaren och journalisten Göran Greider menar att det är avgörande att tänka på kultur i samma stund man börjar föreställa sig en kris.
– Oavsett vilken kris vi hamnar i finns det en poäng i att se vad människan kan åstadkomma, både det värsta och det bästa. Vi behöver lära känna oss själva och det gör vi genom konsten och litteraturen.
MSB har idag inga rekommendationer om att ta med kultur, vad tänker du om det?
– Det tycker jag vittnar om total glömska för kulturens roll! Utan kultur kommer krisen upplevas som ännu djupare, säger Göran Greider.