Lärarkårens twittertroll ska stoppas

Publicerad

Nu ska högutbildade twittertroll stoppas. Skolvärldens aktörer vill skapa ett bättre klimat på nätet för att främja det goda samtalet.

Det handlar inte bara om skolungar utan etisk koll och näthatande troll som jagas av Robert Aschberg i tv. Debatten om det digitala klimatet har bytt riktning.

Nu vill lärarbranschen – en av Sveriges mest digitala yrkeskårer – lyfta frågan om tonläget på twitter. Nästa vecka samlas en rad spelare i skolvärlden, bland annat lärarförbunden och Skolverket, för att diskutera hur klimatet i sociala medier för skoldebattörer kan värmas upp.

”Hämsko för skolutveckling”

– Vi vill lyfta frågan för vi ser det som en hämsko för skolutvecklingen att människor tystnar, säger Fredrik Svensson, som är chef för Rektorsakademien utveckling.

Han menar att tonläget mellan lärare, rektorer, forskare och andra skolutvecklare som diskuterar skolfrågor på nätet har blivit råare. Det kan handla om allt från personangrepp till så kallad ”sealioning”. Begreppet, som kan klumpigt kan översättas till ”att göra ett sjölejon”, betyder att någon hoppar in i en twitterdiskussion och högljutt kräver svar utan att vara intresserad av diskussion.

Istället handlar det om att kleta ner motparten med dåliga egenskaper.

Jobbiga sjölejon

– Det är lönlöst att gå i polemik. Svarar du kommer nästa värderande fråga, och nästa och nästa. Till slut orkar du inte mer, säger Fredrik Svensson, som själv varit utsatt för twitter-attacker från andra skoldebattörer.

Enda sättet att få stopp på en urspårad diskussion är att dra sig undan och det är illavarslande, menar han.

– Konsekvensen blir att positiva krafter inom skolutvecklingen och skickliga bra pedagoger vill inte vill vara med i twitterdiskussionerna, säger Fredrik Svensson.

Time out från twitter

Risken att bli attackerad och utsatt skrämmer och det leder till slut till att diskussionen om skolans framtid på forum som twitter blir smalspårig och enahanda, menar Johnny Lindqvist, som står bakom ”No Hate Speach Movement” och är engagerad i skoldebatten.

– Jag ser det som en fara för den offentliga debatten och demokratin om det ska handlar om hur mycket skit man orkar ta, säger Johnny Lindqvist. 

Nätforskaren Elza Dunkels har varit en annan stark röst i skoldebatten. Efter ohederliga twitterattacker har hon tagit time-out från diskussioner i sociala medier.

– Jag blev förskräckt över hur jobbigt det var och hur förändrad jag blev väldigt snabbt. Det är fruktansvärt. Jag tycker fler forskare borde vara ute på nätet, diskutera och avslöja myter, men samtidigt vet jag inte om jag skulle rekommendera det, säger hon.

Starka på nätet

Fredrik Svensson på Rektorsakademien understryker vikten av twitter – när diskussionerna är konstruktiva.

Lärarkåren är en digital yrkesgrupp och på nätet finns både rektorschatt och lärarchatt, där diskussionerna och kunskapsdelning berikar. Lärarna på twitter är också tillräckligt många för att kunna påverka opinionen. När Aftonbladet lanserade sin granskning av skolan under hashtaggen #skolraset reagerade lärarna gemensamt på nätet. Det lät för negativt och förutbestämt, tyckte de. Resultatet blev att Aftonbladet backade och bytte namn på artikelserien, till mer neutrala #skolgranskning.

– Twitter är ett fantastiskt redskap. Vi brukar prata om ”det vidgade kollegiet”, chansen att prata med kollegor över hela Sverige på nätet. Men det vidgade kollegiet håller på att bli det tystnande kollegiet. Det är inte bra, säger Fredrik Svensson.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Nätkriget

Mer i ämnet