– Tanken att barn blir som de leker har genomsyrat svensk barnbokslitteratur. Det har funnits en uppfattning att barn som leker krigslekar blir mer våldsamma medan barn som leker familjelekar blir bättre föräldrar, säger Olle Widhe docent i litteraturvetenskap som 2015 utkom med boken ”Dö din Hund! : Krig, lek och läsning i svensk barnboksutgivning under 200 år”.

Detta har lett till att barn i barnböcker leker lekar som motsvarar det samhälle som framstår som idealt i en särskild tid. Det var först långt efter andra världskriget som den psykologiska kännedomen om att barn bearbetar verkligheten genom lek trängde in i barnbokslitteraturen.

Vuxna karaktärer i barnböcker ofta har svårt att skilja mellan fantasi och verklighet, menar Olle Widhe. Barnen leker i fantasins värld och krigsleken i barnböckerna används bland annat som ett sätt för barn att bearbeta saker som skett i verkligheten.

– Ur ett vuxenperspektiv kan krigslekar, i både litteraturen och i verkligheten, framstå som farligare och mer hotfulla, än ur ett barnperspektiv, säger Olle Widhe.

Barnboksdebatt föregick videovåldsdebatt

Under 1970-talet höjdes röster för att skildringar av krigslekar inte hör hemma i barnböcker. Detta gav upphov till en debatt som till stor del liknade den om videovåld på 1980-talet och om våldsamma dataspel på 1990-talet.

– När debatten på 80-talet bytte fokus till nya medier blev det gamla mediet, alltså boken, mer accepterat. Men argumenten som användes mot skildringar av krigslekar i barnböcker var ofta desamma som de som senare användes mot våldsamma dataspel eller videofilmer, nämligen att barnen tar efter leken eller fiktionen även i verkligheten, säger Olle Widhe.

Barnbokens uppsving

2015 var ett slags rekordår för forskningen om barnlitteratur i Sverige, sett till antalet forskningspublikationer.

– Den skepsis och marginalisering som barnbokslitteraturen tidigare mött i de litterära och akademiska finrummen är idag försvunnen, säger Lillemor Torstensson, verksamhetsansvarig på Svenska barnboksinstitutet.

Barnlitteraturens förhöjda status kan kopplas samman med ett uppvärderande av barns rättigheter och barnperspektivet generellt.

– Barnet har blivit viktigare i hela vår kultur, därmed har även barnet och sådant som riktar sig till barn, uppvärderats som forskningsfält, säger Olle Widhe.

Astrid Lindgren ständigt aktuell

Forskningen om barnlitteratur i Sverige handlar till stor del om Astrid Lindgren. Detta avspeglar sig även i det seminarium som Svenska barnboksinstitutet arrangerade 4 februari, där hälften av programpunkterna handlar om Astrid Lindgren.

– Det är både personen och förläggaren Astrid Lindgren, hennes verk samt dramatiseringar och filmatiseringar av dessa som litteraturforskare fascineras av och återkommer till, säger Lillemor Torstensson på Svenska barnboksinstitutet.