– Ett ord? Det får bli otillräcklig, säger Ci Holmgren, när hon ska beskriva den svenska mediebevakningen av EU.
Ci Holmgren är producent för EU-podden på Sveriges Radio, som lanserades i mitten av mars för att lyfta frågor som berör EU. Kollegan och EU-reportern Susanne Palme, som också medverkar i podden, håller med om beskrivningen av bevakningen.
– Det är mycket när det är kriser och det är väldigt lite bevakning när det gäller det som beslutas i Bryssel och vad det betyder för Sverige, säger hon.
”Ingen kritisk massa”
Trots att Sverige har varit med i EU i över 20 år nu finns ändå brister i den svenska mediebevakningen av unionen, tycker journalister som bevakat EU. Sigrid Melchior är sedan 2007 bosatt i Bryssel och har skrivit en handbok för journalister som vill bevaka EU.
– Det finns ingen kritisk massa av EU-journalistik eller EU-debatt, och det gör att om man ringer en redaktör och säger att man ska rösta om något i morgon, så har de kanske inte hört talas om det i någon annan svensk tidning, och då tänker de att det inte är en viktig grej.
EU:s system samt journalisters och allmänhetens brist på kunskap gör det svårt för journalister att skildra det som sker i Bryssel och Strasbourg.
– Oftast blir det ganska komplicerade skildringar eftersom systemet är komplicerat och inte ser ut som vårt politiska system här hemma. Det är svårt att förklara EU-politiken utan att ha en grundläggande förståelse, säger Ci Holmgren.
Svårt ämne att tränga in i
Susanne Palme tar ett exempel på hur en stor fråga reducerats till en mycket mindre på grund av komplexiteten.
– EU har precis klubbat ett jättepaket som handlar om dataskydd. Det enda som har rapporterats i svenska medier är en liten detalj som handlar om åldersgräns på sociala medier. Det var det enda som sipprade ut ur den debatt som egentligen handlar om otroligt stora frågor. Det var så enormt svårt att tränga in i att inga journalister orkade det.
”Underbevakningen är ett demokratiproblem”
Sigrid Melchiors bok distribueras nu till Svenska Journalistförbundets medlemmar och hon tycker att det är viktigt att journalister förklarar makten som EU har över våra liv.
– Ungefär en tredjedel av alla nya svenska lagar är egentligen beslut som har fattats i Bryssel och Strasbourg. Och det är en tredjedel av vår lagstiftning som vi nästan inte pratar om under tiden som vi har en chans att påverka den. Våra läsare och politikernas väljare kan inte säga vad de tycker och debattera frågan och det är ett demokratiproblem.
Både Sigrid Melchior och Ci Holmgren menar att det krävs ett perspektivskifte för att den svenska mediebevakningen ska bli bättre.
– När internet kom skaffade sig medierna så småningom en it-reporter. Och så var det väl med EU också, det fick bli en EU-reporter. Man fattade liksom inte att det var något grundläggande som ändrades, säger Ci Holmgren.