Visa alla (2)

Så ska public service finansieras i framtiden

Publicerad

Framtidens public service ska betalas med en skatt istället för dagens system med en avgift. Det föreslog i dag den kommitté som regeringen tillsatt för att utreda ett nytt system för finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst.

När public service-kommittén på måndagen presenterade hur Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion ska finansieras från och med år 2019 stod det klart att det finns en politisk enighet i att slopa det gamla systemet med en radio- och tv-avgift.

– Vi ser andelen som säger upp sitt tv-innehav öka hela tiden, sa Sture Nordh, ordförande i kommittén.

Dessutom är det ungefär 11-15 procent som har en tv, men som inte betalar avgiften, tillade Olof Lavesson, Moderaternas kulturpolitiske talesperson.

LÄS MER: Nya ”tv-licensen” – så påverkas du

Öronmärkt skatt

Kommittén menade att public service istället borde finansieras med skatt, med ett tak på 1.308 kronor per person och år. I dag betalar ett hushåll 2.340 kronor per år.

– Det vi föreslår är en individuell public service-avgift. Det blir en skatt, men en specialdestinerad skatt som är avskild på stadsbudgeten och öronmärkt för public service, säger Sture Nordh.

Samtidigt kommer alla över 18 år som har en inkomst att betala skatten och storleken påverkas av inkomsten. 

Men enligt Sture Nordh kommer det nya systemet inte att innebära mer pengar till public service-bolagen.

Med ett skattefinansierat system kommer det inte längre finnas ett behov för Radiotjänst i Kiruna som hanterat radio- och tv-avgiften. Därför bör Radiotjänst att avvecklas menar kommittén.

Vill stärka oberoendet

I sitt förslag lämnade kommittén, som består av representanter från alla riksdagspartier, också flera förslag för hur public service-bolagen kan stärka sitt oberoende från politiken.

– Det här har varit en central fråga för oss i utredningen från dag ett. Finns det någon fråga som har fått så stort fokus så är det just oberoendefrågorna, sa Ida Karkiainen (S).

Sändningstillståndet bör förlängas från dagens sexårsperiod till åtta år och riksdagen ska fatta beslut om tilldelningen av medel för hela sändningstillståndet. Dessutom ska riksdagsledamöter inte kunna utses till programbolagens styrelser eller till Förvaltningsstiftelsen, som äger SVT, Sveriges Radio och UR.

Kommitténs förslag ska nu ut på remiss.

– Nu fortsätter arbetet med hur public service ska jobba. Vi konsumenter har förändrat vårt beteende. Hur ska public service förhålla sig till sociala plattformar? Det är helt avgörande att vi arbetar fram villkor som fungerar i den verklighet vi lever vi, säger kulturminister Alice Bah Kuhnke.

Hon konstaterar att kommittén är enig i sina förslag och att det därmed finns goda förutsättningar för att de kan bli verkliga.

Senare i vår kommer nästa delbetänkande med fokus på sändningstillståndet att presenteras.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Public service-utredningen

Mer i ämnet