Dekadens på dekis kan vara en bra fond för drama. Ju större omedvetenhet om att de feta åren är förbi, desto bättre blir det. Visserligen inte för rockstjärnan Marianne Laine (Tilda Swinton). Hon har bara pajat rösten och åkt på en viloresa till den lilla italienska ön Pantelleria. Swinton gör en nästan helt stum men, som alltid, övertygande insats. Hon har tagit med sin yngre pojkvän, dokumentärfilmaren Paul (Matthias Schoenaerts som känslig hunk). De dåsar i värmen och knullar i poolen. Allt är frid och fröjd tills Mariannes före detta manager och man Harry (en flamboyant Ralph Fiennes) dyker upp. 

Med sig har han en säck full med knarkaranekdoter från det gamla rock n roll-livet och sin 18-åriga dotter Penelope som han lärt känna bara ett år tidigare. Semestern blir infekterad av svartsjuka, kukmätning och ovärdiga ”jag älskar dig fortfarande”-stunder. Lite som ett mer sofistikerat avsnitt av ”Paradise Hotel”. Och man sugs ganska snabbt in i ”spelet” där ungdomlig skönhet ställs mot erfarenhet och där härskarteknikerna och flörtandet blir mindre och mindre subtilt. 

Det skulle kunna bli outhärdligt, men allt är välspelat, karaktärerna trovärdiga och tempot styrs med fast hand mot avgrunden. Tyvärr är nedstigningen mot moralisk kollaps ganska förutsägbar.  ”A bigger splash” är en remake på franska ”La Piscine” från 1969 och har stora likheter med Francois Ozons ”Swimming Pool” (2003). Men den får en egen obehaglig dimension av nihilism mot slutet när relationsdramat avbryts och blir deckare. En mordutredning dras igång som visar hur den lilla ön inte bara är en lekplats för en kreativ överklass utan också rymmer en parallell värld av utsatta flyktingar som alla verkar skita i.