Karin Inde på Svensk jazz. Bild ur tv-intervju. Foto: SVTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Musikuppropet fortsätter: Arrangörsstödet för lågt

Personerna bakom ”Ett musikliv för alla” vill stärka svenska musikarrangörer och få ut fler internationella musiker i landet.

I december samlades arton svenska musikorganisationer kring uppropet ”Ett musikliv för alla”, där de efterlyste dubbelt så mycket pengar från staten till fria musiker.

Under rubriken ”10 procent räcker inte!” kritiserade man kulturminister Lena Adelsohn Liljeroths påstående att tio procent av statens musikpengar räcker för det fria musiklivet – det vill säga musiker, arrangörer och komponister som arbetar utanför de stora institutionerna.

Till riksdagspolitikerna

Aktörerna bakom uppropet tyckte att de stora institutionerna ska tvingas lägga minst 30 procent av sina resurser på det fria musiklivet.

Riksdagspolitiker visade intresse för uppropet, men ville få mer konkreta förslag på förändringar från musikbranschen. Och nu är förslagen färdiga.

Ber om mångmiljon-ökning

Först och främst vill organisationerna att Kulturrådet ska öka sitt stöd till landets musikarrangörer, så att det uppgår till hela 100 miljoner per år, senast om tre år. Det kan jämföras med drygt 30 miljoner år 2013.

Med extra pengar menar man att det blir lättare att ge alla musiker ordentligt betalt, att ge arrangörerna en drägligare tillvaro och att arbeta bra med publiken.

Högre krav mot mer pengar

– Arrangörsstödet är alldeles för lågt nu, och dess framtid är svajig. Men utan arrangörer finns det inga som genomför lokala konserter, säger Calle Nathanson, vd för Folkets hus och parker, som har varit med och formulerat förslagen.

Nathanson säger att han och andra arrangörer gärna går med på hårdare krav från Kulturrådets sida, vad gäller jämställdhet och mångfald i arrangemangen, om man bara får de där extra pengarna.

Vill locka internationella musiker

Önskelistan handlar också om hur man ska locka fler internationella grupper och artister till Sverige – och då inte bara till storstan.

– Det behövs ett samarbete arrangörer emellan och ett nationellt tänk. För att ta hit internationella grupper så räcker det inte att ett län hör av sig, säger Karin Inde, verksamhetsledare för Svensk jazz.

Inget nytt Rikskonserter

De vill inte se en organisation som kritiserade och nedlagda Rikskonserter, utan en ny modell som hjälper till då musiker turnerar mellan länen. En slags förlängd arm för myndigheterna, som kan ligga på erfarna organisationer.

Aktörerna bakom ”Ett musikliv för alla” tänker att 20 miljoner kronor behöver skjutas till från staten för att få till ett sådant samarbete.

”Projektifiering är ett gissel”

Bland de nya förslagen finns också att stödet till musikers och komponisters verksamheter ska höjas med 40 miljoner kronor inom tre år. Organisationerna vill att pengarna ska fokuseras mer kring exempelvis en orkesters arbete under ett helt år, och mindre kring projekt.

– Det ger självklart en mycket större trygghet att få pengar för hela verksamheten, säger Calle Nathanson.

– Den där projektifieringen är ett gissel. Det går inte att driva ett projekt utan en grund, konstaterar Karin Inde.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer