Docklands återuppstår – efter 20 år

Publicerad

Raveklubben Docklands väcks till liv igen. Kulturnyheterna åkte till Kvarnholmen där den nya klubblokalen just nu håller på att byggas färdigt.

20 år efter polisrazzior och drogdebatt anordnas nu en tre dygn lång jubileumsfest i samband med dansmusikfestivalen Dans Dakar i Stockholm. Dessutom deltar Docklands i Prideparaden på lördag.

Bara tvåhundra meter från där gamla Docklands låg, i en nästan tre gånger så stor industrilokal på Kvarnholmen i Stockholm, förbereds just nu arbetet för klubbens 20-årsjubileum.

13 timmars dans

Under tre dygn, från torsdag kväll till söndag förmiddag, ska besökarna kunna dansa på ett 800 kvadratmeter stort dansgolv, mellan klockan elva på kvällen till klockan tolv till dagen därpå. Oupphörligen.

– Enda anledningen till att jag ville återuppliva den här klubben var för att jag mötte på ett par sköna människor från dansfestivalen Dans Dakar. Specifikt Sofia, som är en hängiven ”rymdsemla”, en riktig Dockländare. Det var hon som gav mig den här gnistan och som hade ambitionen att tänja gränserna, göra det större och ta det till nästa nivå, och som gjorde att jag bestämde mig för att göra det, säger Docklands 57-årige grundare, Anders Varveus.

– Så istället för 1000-1200 personer, så pratar vi nu om 2000 -3000 personer och då börjar vi komma upp i en civiliserad nivå för dans och vi börjar närma oss Berlin eller Barcelona.

Knarkrazzior och Gudrun Schyman

Det var på 90-talet som raveklubben Docklands blev känt för allmänheten. Dels på grund av polisens ständiga razzior efter narkotika och dels att den dåvarande Vänsterpartiledaren Gudrun Schyman besökte klubben.

Ravekulturen ifrågasattes för sin drogliberala syn och efter fem turbulenta och mediala år så stängdes den ned.

– Skillnaden mellan då och nu är att idag så har scenen vuxit enormt och är helt internationaliserad. Därför är den här technopartykulturen mindre marginaliserad. Går man ut idag och dansar, så är ju 80-90 procent någon typ av elektronisk dansmusik. Och våra grannar som bor bredvid vår lokal idag är ju själva många hängivna Dockländare, som har bildat stödgrupper åt oss och som älskar att vi kommer tillbaka och så var det inte för 20 år sen, säger Varveus.

Serverar bara folköl

Lokalen består av tre stora hallar på sammanlagt 4.000 kvadrameter, varav ett så kallat ”chill-out-rum” där folk kan sitta på pallar och ta igen sig emellan varven. I ett annat rum ska det stå food-trucks och vara energidrycksförsäljning, och i det största rummet, det så kallade ”templet”, finns dansgolvet.

– Vi kommer inte att servera någon alkohol, förutom 3,5-procentig folköl. Men folk som kommer hit är inte här för att bli fulla, utan för att dansa. Dricker man alkohol orkar man inte dansa så länge. Men eftersom man kommer att förlora en hel vätska så kommer vi ha smartbars där vi kommer sälja glass, sorbét och andra saker som är energipåfyllande, berättar Varveus.

Utmattning målet

Men dansen handlar inte bara om att vara pigg och alert. En del av dansen handlar också om att bli just utmattad.

– Det hjälper till att försätta en i ett visst sinnestillstånd. Så en viss utmattning är nödvändig, för det är ju det som gör att man hamnar i extas och därmed kommer till en nivå av självupplevelse, säger Varveus.

Vad gör ni om folk kommer och tar en massa droger?

– Det är något som varken Docklands eller någon annan klubb själva kan eller ens har som främsta fokus att göra någonting åt. Utan i den mån det upplevs som ett problem, så är det ett samhällsproblem och då får samhället lösa det. Det kan inte riktas mot arrangörer eller någon som håller en lokal.

Försöker hjälpa till

Men om du upptäcker att någon är drogpåverkad?

– Ja, om vederbörande inte har något problem med det då gör jag ingenting. Men om vederbörande har ett problem med det, ja, då måste jag hjälpa till, oavsett om det är droger eller om man gjort sig illa foten. Så i den mån det är ett problem så försöker jag hjälpa till.

Tror du att ni kommer få besök från myndigheter?

– Ja, det utgår jag ifrån. Det är många av dem som gillar att dansa. Det är många som vill ha spellistor som jobbar i statens tjänst, så jag räknar med att det kommer folk som är offentligt anställda, vare sig de är i tjänst eller inte. Men så länge folk som är i tjänst gör ett professionellt jobb så är de välkomna. ”Gör ert jobb, ingrip mot brott eller förebygg dem, men trakassera inte technokulturen”, det är ett professionellt förhållningssätt.

Svartklubb på hjul

Samtidigt som själva klubblokalen håller på att skapas, så byggs även ett dansgolv på en lastbil, ett så kallat Pride-ekipage, som ska åka under Pride-paraden på lördag.

– Det ska bli en svartklubb på hjul och vi deltar för att vi vill hjälpa Pride att återvända till sina rötter, för våra rötter är deras rötter. Vi tycker kanske att det har gått i en mer kommersiell riktning, inget fel i det och vi är inte avståndstagande mot det, men genom vår medverkan så tror vi att vi kan återta de ursprungliga frågorna som handlar om personlig autonomi och få leva sitt liv som man vill, utan att skada andra.

”Jag är ingen ensamseglare”

Även om förväntningarna på jubileumsfesten redan nu är höga så vet grundaren Anders Varveus ännu inte om det kommer bli någon fortsättning. 

– Jag är ingen ensamseglare som guppar fram på havet utan blir det bra, blir det massivt, gillar folk det här, då kommer vi säkert köra mer. Är det inte så att vi får den tändningen, då får det vara, säger Varveus.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer