Årets Melodifestivals uttalade underhållningsfokus når sin kulmen i helgens sista deltävling i form av Robert Gustafssons dansband Rolandz med Torsk på Tallinn-rollfiguren Roland som förgrundsfigur. Robert Gustafsson har inför sin medverkan bara låtit sig intervjuas som Roland.
I övrigt visar genrepet att deltävling fyra blir en ganska stillastående historia rent scenshowmässigt. För showandet står Rolandz med glitter och pyroteknik och i viss mån Elias Abbas. Mariette framför sitt nummer på en pyramid.
Det finns flera röststarka nummer i deltävling fyra som har råd att förlita sig på sin röst, vilket innebär att en stor del av showen lämnas över till David Lindgren, Fab Freddie och det stående inslaget svenska klassiker. Denna gång är det Cecilia Frode som tolkar Lill Lindfors En man i byrån.
Tittarna sviker
Efter tre deltävlingar, med den sista i antågande, får man nog konstatera att Melodifestivalen missbedömt tittarnas underhållningssug. Tittarsiffrorna har dykt ner under tremiljonersstrecket både under deltävling två och tre.
När man pratar om Melodifestivalen och Eurovision är camp, som betyder ungefär humoristisk smaklöshet, ett uttryck som ligger när till hands.
På senare år har Melodifestivalens genre ”gubb-camp” fungerat bra: Hasse Anderssons gladkäcka Guld och gröna skogar (2015) och Owe Thörnqvists (andra) korvsång Boogieman Blues (2017) tog sig direkt till final och blev barnens favoriter.
Humoristerna har röstats hem
Men i år har Melodifestivalens kända medelålders män inte haft artistbakgrund och tittarna har valt bort dem.
Edward Bloms låt fastnade som klister och han hade sällskap av en dansande gourmetmiddag, men varken sång eller dans satt och han röstades hem. Jonas Gardell hade en allvarligt finstämd låt och sin status som folkkär i ryggen, men rösten räckte inte till och även han röstades hem.
De som gått vidare till final har istället varit de starka rösterna och de etablerade artisterna.