Magnus Eriksson är förbundsdirektör för Sveriges Orkesterförbund, han menar att svenska orkestermusiker i stor utsträckning inte håller internationellt.

– Främst är det att konkurrensen har ökat från internationellt håll. Då gäller det att hänga med i konkurrensen och vara minst lika bra eller bättre, och det är man inte i samma utsträckning som förut.

Ökad medvetenhet

Enligt Magnus Eriksson beror den försämrade återväxten på klassiskt skolade musiker, att utbudet har minskat.

– Som all annan utbildning eller idrott måste du ha en bred bas. Har du inte det, får du i regel inte samma spets.

För att komma i ordning med återväxten av klassiskt skolade musiker, tror han att det måste skapas ett gemensamt organ, där barn och ungdomar och professionella skolor interagerar.

Han tror också att man måste öka medvetenheten om alternativa instrument.

– Om du väljer det du känner till så blir det inte valthorn eller klarinett.

Hårdnande klimat

Erik Lanninger är ansvarig  för planering och kvalitetssäkring av utbildning och forskning på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm.

Han är medveten om det hårdnande klimatet för svenska musiker i orkestersammanhang, och menar att skolan arbetar på att bibehålla internationell kvalité.

– Jag tycker vi håller oss ganska väl. Vi rannsakar oss själva hela tiden och förändrar utbildningarna där de måste förändras.

En europeisk trend

Erik Lanninger håller med om att konkurrensen har hårdnat för svenska musiker, men framhåller att det finns många svenska musiker, sångare och dirigenter som arbetar internationellt.

– Vi får välkomna att det finns en internationell konkurrens. De flesta orkestrerar i Europa ser ut så nu. Berlinerfilharmonikerna har 24 nationaliteter i sin orkester, och jag tror nog att om man vill att orkestrarna ska bygga på den högsta möjliga kvalitén, så kommer det se ut så.