Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Slender man fungerar som skräckunderhållning i populärkulturen, men också för att varna för främlingar och pedofiler, säger Ingela Korsell. 

Myter om Svarta madame och Slender man sprids i sociala medier

Uppdaterad
Publicerad

Tomtar, troll och maror var vanliga inslag i äldre folktro. Men än i dag berättar vi historier om väsen som Slender man, Svarta madame och svartögda barn. Berättelserna sprids ofta på nätet och fyller en viktig funktion i att bearbeta våra rädslor, menar Ingela Korsell, författare till boken Modern väsenologi.   

Du har antagligen hört talas om honom, Slender man. Kanske har du sett honom i skräckfilmen från 2018, i en Tiktok-video eller med egna ögon. Den långa mannen i kostym som bidar sin tid i skogen och på nätet. Han rör sig ofta nära lekplatser, närsomhelst redo att röva bort barn och tonåringar.

– Slender man är läskig för att man inte riktigt vet vad han vill eller vad han gör. Han fungerar som skräckunderhållning i populärkulturen, men också för att varna för främlingar och pedofiler både i verkligheten och på nätet, säger Ingela Korsell. 

Sprids i sociala medier 

Slender man är bara ett av flera väsen i Modern väsenologi, skriven av Ingela Korsell med illustrationer av Reine Rosenberg. Ingela Korsell har tidigare skrivit Pax-böckerna tillsammans med Åsa Larsson och om äldre folktro i Väsenologi I och II. Nu ville hon rikta fokus mot vår egen tid. Modern väsenologi beskrivs som en familjebok och handlar om de väsen vi berättar om i dag – vare sig vi tror på dem eller inte.

– Det är lätt att tro att folktro inte finns i dag, att det är något gammalt, men det är väl för att man lever mitt i det. Jag tror ju att alla föräldrar berättat om tandfén och vad man måste göra för att få en guldpeng. Vi har även jultomten och påskharen. Det är väsen som verkligen lever kvar i vår samtid, sen kommer det många nya väsen i och med den digitala revolutionen, säger Ingela Korsell.

Slender man föddes 2009

Moderna väsen är kanske främst kända för den yngre generationer. Det handlar om till exempel Svarta madame som gömmer sig i spegeln, svartögda barn som återvänder från de döda och så Slender man som skapades på ett nätforum 2009. I kontrast till äldre tiders muntliga tradition, skapas och reproduceras nya myter i sociala medier och populärkulturen.

– Någon börjar och sen fyller andra på med en bakgrundshistoria och försöker koppla den till andra myter världen över. Man skapar ett mytos, säger Ingela Korsell.

Bearbetar rädslor  

Frågan är vilken funktion berättelserna fyller i dag.

– Det handlar om att varna för saker, bearbeta rädslor eller lära ut en moral, till exempel att lyda sina föräldrar som med jultomten. I dag har vi vetenskapen att förlita oss på, men många tror fortfarande på gengångare och spöken. Jag tror att det beror på att inte ens vetenskapen kan förklara vad som händer efter döden, säger Ingela Korsell.

Marble hornets (2009)

Youtubeserie som kom tio dagar efter att de första bilderna på Slender man publicerades i forumet Something awful. I sann Blairwitch project-anda ska huvudpersonen ta reda på vad som hände med en ofullbordad studentfilm. Mycket skakig handkamera och mystik.

Beware the Slenderman (2016)

Dokumentär om två 12-åriga barn som knivhugger sin vän som en sorts offerritual i Slender mans ”ära” och för att hindra honom från att skada deras familjer. I september i år beslutade en domare att frige en av dem, i dag 19 år gammal, efter att ha suttit fyra år på psykiatrisk institution.

Slender man (2018)

Skräckfilm där fyra vänner försöker åkalla Slender man. En vecka senare försvinner en av dem och de andra tre försöker få reda på vad som hänt.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer