Emelie Flygare Carlén (1807–1892) föddes i Strömstad 1807. Hon var ett av fjorton syskon och dotter till en framgångsrik köpman och kapten i staden. Efter att ha följt med sin pappa ut på sjön blev hon själv skeppare och köpman. Men det var en omöjlig karriär för henne eftersom kvinnor var förbjudna att bedriva handel.
Istället började hon skriva.
– Hon levde ett gripande liv. Hon överlevde alla sina fyra barn och hennes förste man dog. Efter att ha träffat sin stora kärlek utom äktenskapet flyttade hon till Stockholm och började skriva, berättar Bodil Tingsby, som står bakom SVT-dokumentären Emelie – Sveriges första kvinnliga deckarförfattare.
Skrev Sveriges första deckare
I Stockholm blev Emelie Flygare-Carlén en mycket produktiv författare. Hon skrev flera romaner på bara några år och publicerade 1842 Sveriges första deckare Rosen på Tistelön. Det var ett år efter Edgar Allan Poe gav ut Morden vid Rue Morgue som anses vara världens första detektivroman.
Men Rosen på Tistelön skiljer sig från Poes mer klassiska kriminalhistoria.
– Hennes stil liknar mer dagens Nordic Noir med en tydlig samhällskritik. Hon skrev om rätten att få leva sitt eget liv även om man var kvinna, men vävde in det i en spännande berättelse så att undertexten inte blev så tydlig, säger Bodil Tingsby.
Mest lästa författaren
Under 1800-talet stod Emelie Flygare-Carlén, tillsammans med författarna Fredrika Bremer och Marie Sophie Schwarz, för över 80 procent av litteraturexporten i Sverige, det visar färsk forskning som letts av lYvonne Leffler, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Manliga författare som August Strindberg, Viktor Rydberg och Carl Jonas Love Almqvist med flera utgjorde de övriga 20 procenten.
Emelie Flygare-Carlén var under sin levnadstid den mest lästa svenska författaren, både nationellt och internationellt.
– Hon var väldigt känd och det skrevs mycket om henne i landets tidningar men ännu mer utomlands där hon sågs som en celebritet, säger Bodil Tingsby.
Rosen på Tistelön var den första följetongen när programmet Radioföljetongen i Sveriges Radio startade på 1930-talet. Det var även den mest förekommande romanen i svenska hem under 1950-talet. Men sedan händer något, berättar Bodil Tingsby.
– Från 1960-talet och framåt är hon bortglömd, innan visste alla vem hon var. I de första litteraturhistoriska verken fanns hon också med men ströks sedan ur litteraturhistorien eller i alla fall förminskades.
Vill ge upprättelse
Dokumentären är ett sätt att lyfta fram Emelie Flygare-Carléns liv och verk, och ge fler möjlighet att ta del av hennes berättelser.
– Många unga kvinnor som har fått se den har blivit förbannad över att de inte visste att hon fanns. Jag ville berätta om henne som person och som författare. Det finns så många bortglömda kvinnor som vi behöver fiska upp, säger Bodil Tingsby.
Själv fängslades hon av Emelie Flygare-Carlén när hon läste litteraturvetenskap men hade innan dess upptäckt henne som barn hos mormor och morfar.
– Jag tycker att hon skriver så fantastiskt och jag tror att hon var en väldigt speciell person, både rolig och sällskaplig, sur och tuff. Jag tror att hon var sig själv och inte försökte ställa sig in, säger Bodil Tingsby.